I januari i år presenterade socialdepartementet en ny utredning, Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten.
— Det har kommit till väldigt många leverantörer, över 840 stycken, och merparten är små lokala företag, säger utredare Greger Bengtsson, till vardags anställd på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
— Vi har tittat på hur nöjdheten har utvecklats i kommuner som har haft LOV hemtjänst i ett par år, från 2008, och så har vi jämfört det med kommuner utan LOV, och där har vi inte kunnat se någon skillnad.
En skillnad går dock att se i kostnadsutveckling. I kommuner utan LOV har kostanden ökat med 36 procent, medan ökningen är 23 procent i kommuner med privat hemtjänst, enligt utredningen. I den sistnämnda gruppen har dessutom antalet biståndsbedömda timmar minskat mer.
Docent Annette Thörnquist, forskare vid Linköpings universitet, har tittat på effekterna av LOV i arbetslivet. Hon kan bland annat se att risken för tim- och deltidsanställningar ökar.
— Det här systemet innebär stora risker. En LOV-utförare som går in på marknaden har inget givet kundunderlag. De blir då mindre benägna att anställa fast personal.
Hon säger också att många kommuner har pressat priserna till utförarna. Tiden mellan de olika hemmen ersätts i regel inte separat, vilket får till följd att de anställda blir stressade.
— Jag hävdar bestämt att hela systemet är underfinansierat. Det drabbar de anställda och blir också ett argument för oseriösa utförare att inte teckna kollektivavtal.
Enligt den statliga utredningen föreslås kommuner bli skyldiga att erbjud privata alternativ, antingen via LOV eller genom offentlig upphandling.