För trots att högtiden ska tillhöra barnen är det just de små som reagerar starkast på föräldrars eller släktingars fylla.
– Det är barnens högtid och om det är stökigt hemma är det de som far illa. Barnen blir extra utsatta under högtider och ledigheter då de i många fall inte har någon annan vuxen i närheten, säger Elisabeth Johansson, chef på polisens familjevåldsrotel i Eskilstuna.
Omkring 400 000 barn lever i dag med föräldrar som har alkoholproblem i Sverige och enligt nykterhetsorganisationen IOGT-NTO är mörkertalet lika stort. 100 000 barn har föräldrar som genomgår någon form av missbruksbehandling, även där menar nykterhetsorganisationen att mörkertalet fördubblar antalet.
För åttonde året i rad anordnar därför IOGT-NTO kampanjen Vit jul som har syftet att fler ska vara nyktra under julhelgen, framförallt för barnens skull. Lotta Lundh, distriktsordförande för IOGT-NTO:s barnorganisation Junis. Enligt henne är det inte under själva julhelgen som många föräldrar ökar sin alkoholkonsumtion, det tydliga mönstret syns under hela december.
– Vid första advent ställer många starkvinsglöggen på spisen och sedan står den där hela månaden, säger Lotta Lundh.
Hon tror att det är viktigt att ställa krav på släktingen som dricker för mycket.
– Förklara för personen att antingen får den vara nykter eller stanna hemma, säger Lotta Lundh.
Carolina Björkman arbetar som utvecklare och behandlare inom öppenvården i Nyköpings kommun. Hon berättar att man inte kan se något ökat inflöde av ärenden kring jul. Men många av ärendena handlar vid den här tiden på året om frågor som har med julen och alkohol att göra.
– Det kan till exempel vara en person som är orolig för sin mammas alkoholkonsumtion och att personen inte vill att dennes barn ska behöva se sin mormor full. Samtidigt vill förstås personen att mamman ska få träffa sina barnbarn. Men det kan också röra sig om en person med alkoholproblem som tycker att det är problematiskt att träffa sin familj, säger Carolina Björkman.
Det generella rådet hon kan ge till familjer är att prata om problematiken. Dels att det är viktigt att prata med släktingen som har alkoholproblem om hur man känner för det och dels att i stort prata om hur man ska förhålla sig till alkohol inom familjen.
Även AnnCriztin Welinder som jobbar som socionom och samtalsbehandlare i Eskilstuna menar att det är viktigt att prata om problemen.
– Det finns en skam i att man har problem. När man kommer tillbaka till skolan eller till jobbet och alla berättar om hur bra julen har varit kan det vara jobbigt att berätta om sina bekymmer. Ett annat råd är att faktiskt prata med exempelvis socialtjänsten, för gör man inte det kommer antagligen ingenting förändras, säger hon.
– Om man som utomstående ser att någon haft det jobbigt är det viktigt att man vågar fråga hur det är. Frågar man inget får man inga svar. Barnen väntar inte på att deras föräldrar ska skärpa sig, de lever här och nu, fortsätter hon.
Att barnen påverkas av en förälder med alkoholproblem är ett faktum, men Carolina Björkman menar att barn även kan reagera på vuxna som normaldricker.
– Barn behöver förutsägbarhet och när man dricker kan det göra en oförutsägbar. Vissa barn tycker att den vuxne blir rolig, men många blir ledsna och oroliga, säger hon.