Den första beskrivna pandemin, som kan ha nått Norden, är den justinianska pesten på 500-talet efter Kristus. Namngiven efter kejsaren Justinianus i Konstantinopel, sammanföll pesten med klimatförändringar som ledde till ett kallare klimat under flera år och allmän lågkonjunktur i Europa efter romarrikets fall i slutet av 300-talet.
Paleoekologen Per Lagerås berättar att de faktorerna tillsammans bidrog till att befolkningen minskade och att de människor som var kvar övergav de sämre jordarna och koncentrerades till slätterna. Särskilt tydligt är det på småländska höglandet.
– Men jag kan förvänta mig att Sörmland var ganska likt Småland på det sättet. Magra gårdar på stenig mark lämnades öde, säger han.
På samma sätt orsakade digerdöden, 800 år senare, att de magraste jordarna i skogsbygderna övergavs. Sommaren 1350 nådde pestbakterien, yersinia pestis, Sverige buren av loppor. Enligt Historiska museet dog mellan 30 procent och två tredjedelar av befolkningen. Enligt gamla jordaböcker fanns 1,1 miljoner svenskar vid 1300-talets början. 1571, mer än 200 år efter digerdöden, fanns det 639 000.
Under följande fyra sekel återkom pesten ett tjugotal gånger i de tre former den uppträder i: lungpest, blodpest och böldpest. Från den senaste pestvågen runt 1710 finns siffror över antalet döda i Eskilstuna: I december 1710 dog 58 personer i Eskilstuna, 32 i Torshälla och några enstaka på landsbygden i pesten. Våren 1711 dog ett fåtal personer.
– Vi vet inte om att det fanns något pestsjukhus eller någon pestkyrkogård. Man stängde staden och införde tullar och krävde friskhetsintyg. Man brände enris för att rena den onda luften som man trodde orsakade sjukdomen, berättar etnologen Cecilia Bergman, som arbetat med utställningen Eskilstunas 1700-tal på Eskilstuna stadsmuseum.
Under 1800-talet plågades främst de fattiga i stället av kolera, som förklarades bero på ”sedefördärvet, atmosfärens mättnad med främmande ämnen och spänningsförhållandet mellan solen och jorden". Mer rimliga förklaringar till koleran är förorenat dricksvatten och tidens allmänt mycket dåliga hygien.
Sommaren 1834 drabbade koleran en intagen på arbets- och korrektionsanstalten i Nyköping. Hjonen som annars fanns där avhystes och ett kolerasjukhus inrättades. Åtta av tolv patienter dog. 1853 blev 17 Nyköpingsbor sjuka i kolera, varav sju avled. De begravdes på kolerakyrkogården strax väster om Svandammen. I hela Sörmland finns ett 20-tal kolerakyrkogårdar. I dag finns vaccin mot kolera men sjukdomen florerar alltjämt, särskilt i Afrika söder om Sahara.
Med 1900-talet kom nästa pandemi: spanska sjukan. Den sällsynt aggressiva influensan tros ha dödat mellan tre och sex procent av världens befolkning, som då bestod av 1,6 miljarder människor. Den 19 juli 1918 skrev Katrineholms-Kuriren att sjukdomen "ännu ej yppat sig i Katrineholm, enligt vad Dr Ellwyn meddelat". Men fem dagar senare, den 24 juli, skriver KK: "Spanska sjukan har nu kommit till Katrineholm, i det att ett 30-tal personer, huvudsakligen järnvägsmän, insjuknat". I oktober skriver KK att situationen är bättre inne i samhället, men "ute på landsbygden härjar sjukdomen med kraft".
Under seklet följde pandemier som "asiaten" 1957 och Hongkong-influensan 1968. I nutid har svininfluensan 2009 visserligen klassats som pandemi, men dels hade många redan viss immunitet från liknande influensor, dels togs ett vaccin fram ganska snabbt. Svininfluensan fick inte de effekter världens länder drabbats av nu.
I framtiden behöver vi vara bättre förberedda, säger Sven Montelius, tidigare biträdande smittskyddsläkare i Sörmland och infektionsläkare på Mälarsjukhuset.
– Vi får vara beredda på att det kan komma andra pandemier. Vi är så väldigt många fler människor, vi lever så mycket tätare. Kommunikationerna är så mycket snabbare. Spanska sjukan spreds mycket via järnvägen, men nu sprids virus mycket snabbare.
Han hoppas att det vi lär oss av covid-19 är vikten av beredskap.
– Både beredskap på sjukhusen och i form av beredskapslager.
Det är svårt, tycker Sven Montelius, att sia om med vilken regelbundenhet framtida smittor kan slå till.
– Spanskan var som värst 1918-20, sedan dröjde det till 1957 innan asiaten kom, sedan tio år till Hongkong och därefter 40 år till svininfluensan. Risken är att vi tappar garden, som vi hade gjort nu, säger han.