Forskarna: Det händer utan jämställdhet

Ekonomi, skilsmässor och arbetsplatser påverkas om vi inte har jämställdhet. Flera forskare ger nu sin syn på varför jämställdhetsarbetet behövs.

Johanna Rickne (t v) är nationalekonom på Stockholms universitet. Britt-Inger Keisu är docent i sociologi vid Umeå universitet.

Johanna Rickne (t v) är nationalekonom på Stockholms universitet. Britt-Inger Keisu är docent i sociologi vid Umeå universitet.

Foto: Magnus Bergström/Wallenbergstiftelsen, Mattias Pettersson

Sörmland2021-03-11 04:45

Britt-Inger Keisu är docent i sociologi på Umeå universitet, och har forskat om jämställdhet på arbetsplatser och i olika organisationer.

– Jämställdhet kan vara så mycket olika saker. För en del kan det vara de kroppar vi ser och räknar. För andra kan det vara kvalitativa undersökningar och för andra kan det handlar om sociala dimensioner som etnicitet, ras, sexualitet eller funktionsvariationer. Det kan också vara en vision, dit vi vill nå. Därför finns det ingen enkel beskrivning av vad det är, säger hon.

Regeringen skriver att jämställdhet kan mätas utifrån sex olika områden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. I Keisus forskning framgår det att det är fler kvinnor jobbar i den offentliga sektorn, samtidigt som fler män jobbar i den privata.

– Inom den privata sektorn har man oftast högre lön. Det är en viktig maktdimension på arbetsmarknadsnivå som påverkar på hela organisationer.

Enligt Keisu är det också vanligare att kvinnor får högre sjukskrivningstal till följd av stress, utmattning och utbrändhet.

– De har högre utbildning och arbetar i sektorer som haft krävande och stora nedskärningar. Det är en väldigt central och viktig jämställdhetsfråga eftersom denna politik påverkar arbetsmiljön till det sämre och i förlängningen enskilda individers hälsa.

Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, genomför årligen en rapport om jämställdhet i EU:s medlemsländer och Sverige fortsätter att toppa listan.

– Vi har en väldigt könssegregerad utbildningsnivå och vi måste jobba för att bryta den. Sedan måste vi också jobba med arbetsmiljöfrågor och göra förändringar. Att inte bara skära ner utan på allvar ta tag i konsekvenserna som har skapat ohälsa och stress. Att ta sig an det här och inse att det kostar resurser. Vi har fortfarande ett arbete kvar att göra och inget kommer gratis.

Johanna Rickne är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och har studerat jämställdhet utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

– Vi studerar frågan utifrån hur vi ska få en välfungerande ekonomi där så många som möjligt ska få det så bra som möjligt. Då finns det en poäng med att låta alla människor utveckla sina färdigheter och talanger och att varje person ska få utveckla sin fulla potential. Det är det som jämställdhet tillåter, säger hon.

I forskningen har Rickne också undersökt kvinnor och mäns karriärsteg och hur de utvecklas i olika utsträckning beroende på relationer och könsroller.

– Vi tittade på befordringar och skilsmässor och följde kvinnors relationer under en längre tid.

I forskningen kunde man se att kvinnor som befordrades till högre positioner och som levde i relationer där kvinnan var mycket yngre än mannen, hade tagit ut i stort sett hela föräldraledigheten och var den skötte det mesta i hemmet i större utsträckning skiljde sig när kvinnan tog nästa steg i karriären.

– Det vi såg väldigt tydligt var att deras sannolikhet att skiljas fördubblades. Det tyder på att det skapar en större stress i kvinnors förhållanden när man kommer högre i karriären om det har varit kvinnan som har stått för "markservicen". För de par som däremot hade ett mindre åldersgap och där de båda hade tagit lika mycket föräldraledighet har vi inte sett någon större påverkan på relationen när kvinnan får en högre position, säger Johanna Rickne.

Jämställdhetslagen

Jämställdhetslagen trädde i kraft den första juli 1980. Då hade frågan om en lag om jämställdhet diskuterats i över ett decennium i riksdagen där omfattande utredningar och förberedelser genomförts. Kraven på jämställdhet ställdes också i samband med att kvinnor hade börjat ta en större plats på arbetsmarknaden.

En revidering av jämställdhetslagen gjordes i början av 2015. Då tillkom jämställdhetsombudsmannen och likabehandling- och jämställdhetsnämnden trädde i kraft.

Källa: www.riksdagen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!