Polis och åklagare utreder ett misstänkt fall av kvinnlig könsstympning, som ska ha skett i Västra Sörmland i somras. Tidningen har inga uppgifter om ålder på barnet som drabbats. Bilden är bara en illustration.
Polisen och åklagarkammaren i Nyköping utreder just nu ett fall, där man misstänker att en eller flera personer utsatt en flicka i Västra Sörmland för könsstympning under sommaren.
Från början var brottsrubriceringen just "brott mot lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor".
– Brottsrubriceringen är ändrad till "synnerligen grov misshandel". Det har att göra med hur lagen om förbud mot könsstympning är utformad. I det här fallet har man inte gjort ett sådant ingrepp i de yttre könsdelarna. Om det har gjorts ett ingrepp, som vi misstänker att det har, säger kammaråklagare Adolf Moberg Oleskiewicz.
Det misstänkta ingreppet har varit väldigt farligt för den unga flicka som utsatts, menar åklagaren.
I övrigt är han mycket förtegen, dels eftersom förundersökningen pågår, dels för att ärendet är mycket känsligt. Han vill inte kommentera om man misstänker att fler än den aktuella flickan har utsatts, men han säger att det inte varit fråga om någon storskalig verksamhet. Han kan inte heller ge någon prognos för när och om åtal kan väckas.
Misstankarna har delgetts till den eller de som misstänks för brottet.
– Vi ser väldigt allvarligt på brottet, vilket märks på straffskalan, när det gäller den initiala rubriceringen. Det är två till sex års fängelse för brott av normalgraden, och fem till tio år för grovt brott, säger Adolf Moberg Oleskiewicz.
Socialtjänsten är inkopplad i ärendet.
Emma Younis är barnmorska och arbetar vid kompetenscentrum mot våld i nära relationer i Sörmland. Hennes specialområde är hedersrelaterat våld och könsstympning. Hon berättar att man via journalgranskningar kan se att det vanligaste problemen tjejer och kvinnor som är könsstympade söker vård för, är smärtor och svårigheter att genomföra vaginala samlag. De flesta som själva söker vård är mellan 18 och 23 år och har gift sig eller ska gifta sig.
Den vanligaste patienten, som får diagnos om könsstympning via vården, är en gravid kvinna.
– Vi har också dem som söker för menstruationsbesvär eller urinvägsbesvär. Den vanligaste patienten som får diagnos hos oss är en gravid kvinna. Vi har som rutin att fråga alla kvinnor som kommer från länder där könsstympning förekommer, så att de hittas. Det är inte lika vanligt att yngre tjejer söker vård. Ibland minns de att de är könsstympade men de vet inte vad som gjorts, säger hon.
Den vanligaste åtgärden är öppningsoperationer, när kvinnans vulva är igensydd.
– Man klipper bort den hudbrygga som bildats och syr så att det bildas en normal öppning, säger Emma Younis.
Det är svårt att svara på hur många kvinnor och tjejer som är könsstympade i Sörmland.
– Inom kvinnosjukvården stöter vi på könsstympade kvinnor ganska ofta. Vi kan se i journalgranskningar att fler får diagnos, men det betyder inte att fler är könsstympade. Vi jobbar för att de som är könsstympade ska söka vård. Men det säger ingenting om hur många som är könsstympade i Sörmland, det är många som inte kommer i kontakt med vården. Antingen för att de inte har besvär, eller för att de väljer att inte söka vård.
Könsstympning av kvinnor är förbjudet i Sverige sedan 40 år tillbaka. Det är inte heller tillåtet att könsstympa flickor utomlands, om de bor i Sverige.
Det finns i huvudsak tre typer av könsstympning. Vid typ ett skärs klitoris bort. Typ två innebär att även de inre blygdläpparna skärs bort och vid typ tre sys vulvan också ihop.
Enligt Unicef könsstympas 3,9 miljoner kvinnor varje år. Störst andel av flickorna könsstympas i Somalia, där Unicef beräknar att 97 procent av flickorna utsatts, följt av Guinea, Djibouti och Mali. Många tror att könsstympning hänger ihop med islam, men enligt flera källor, som svenska FN-förbundet, är könsstympning av kvinnor förbjudet enligt islam.