– De är omöjliga att undvika helt och hållet. Men vi skiljer ju på kemikalier och farliga kemikalier, säger Emeli Cronholm som jobbar ideellt som föreläsare i kemikaliefrågor åt Naturskyddsföreningen.
Kemikalier som påverkar hälsan eller miljön hänvisas ofta till som miljö- eller vardagsgifter.
– Föreläsningarna fokuserar främst på hur dessa kan påverka barn. Barn är extra utsatta, då de fortfarande utvecklas. Deras kroppsvikt är lättare, de är helt enkelt mindre i relation till hur mycket kemikalier de utsätts för, och deras hud är tunnare.
Naturskyddsföreningen gjorde 2013 en undersökning av miljön på landets förskolor, och det visade på en stor förekomst av kemikalier.
– I barnrummen hittar man också mer av vardagsgifterna än i det övriga huset, säger Emeli Cronholm.
De stora kemikaliebovarna som ofta gömmer sig i barnens rum är plastleksaker som kan innehålla det misstänkt farliga ämnet ftalater. Skumgummimadrasser, sängskydd i plast och en stor matta behandlad med flamskyddsmedel är andra.
– Barnen ligger på hormonstörande ämnen helt enkelt, säger Emeli Cronholm.
Även om leksaker är en varugrupp där EU ställer extra höga krav så utvecklas de hela tiden.
Detta innebär att många gamla leksaker kan innehålla ämnen som nu anses vara farliga. Bara under 2013 förbjöds många kemiska ämnen som tidigare har varit tillåtna i leksaker.
Vill man minska barnets kemikalieexponering gäller det att vara lite kreativ enligt Emeli Cronholm.
– Just vad gäller sängar får man vara lite påhittig. Det är jobbigt som förälder att hålla på och tvätta hela tiden. Men man skulle kunna testa en avtagbar bäddmadrass i bomull med två tjockare frottéhanddukar under barnet istället för skumgummi. Huvudsaken är att lagret närmast kroppen inte är av plast.
För att påverka överlag tycker Emeli Cronholm att man ska kräva mer av exempelvis förskolan som förälder eller av företagen som konsument.
– Ta hamburgerpapper till exempel. Det är onödigt att ha det fettfrånstötande teflonmaterialet istället för att ha hamburgaren i vanligt papper eller en kartong. Vad gör det om det blir lite kletigt? säger hon.
– Varken jag eller mina barn dricker ur plast, istället kör vi rostfritt stål. Vi tänker eko, vilket inte behöver bli så dyrt om man anpassar sig efter säsongen och äter det som finns just nu. Men om man måste välja mellan icke ekologiska men närproducerade äpplen, för att ta ett exempel, och ekologiska äpplen producerade i Brasilien så ska man ta det sistnämnda. Transporterna har inte samma påverkan på miljön eller på de som arbetar som vissa bekämpningsmedel har.