Fler barn som far illa upptäcks inom hälso- och sjukvården

Personal inom hälso- och sjukvården är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det har dock inte gjorts i så stor utsträckning. Men nu har något hänt, menar Monica Gustafsson-Wallin, barnrättsstrateg inom landstinget Sörmland.

Foto:

Sörmland2014-03-17 05:00

– Det har varit en mycket positiv utveckling de senaste åren.

En sammanställning som gjordes för ungefär fem år sedan av vilka som gjorde orosanmälningar kring barn till socialtjänsten i Eskilstuna visade att de flesta anmälningarna kom från skola, polis och anhöriga.

Anmärkningsvärt få anmälningar kom från förskola och barnavårdscentraler, trots att just de verksamheterna träffar nästan alla barn och föräldrar. Från landstinget som helhet kom fler anmälningar, men Monica Gustafsson-Wallin menade då att det borde upptäckas och anmälas fler fall.

Även Socialstyrelsen har konstaterat att det trots anmälningsskyldigheten finns en underrapportering från hälso- och sjukvården samt tandvården.

Nu berättar Monica Gustafsson-Wallin att det blivit allt mer fokus på den här frågan de senaste åren, både nationellt och inom landstinget i Sörmland. Nyligen kom också Socialstyrelsen ut med en ny vägledning för just orosanmälningar kring barn inom hälso- sjuk- och tandvård.

– Vi ser generellt att det har blivit fler anmälningar, även om vi inte har några exakta siffror. Det har också kommit många propåer från personal att man vill ha utbildning inom området, säger Monica Gustafsson-Wallin.

Hon välkomnar den positiva utvecklingen.

– Personalen vill göra rätt och lära sig mer om det här. Det leder också till att det blir bättre för barnen, man kan i fler fall agera lite innan det går för illa.

Monica Gustafsson-Wallin lyfter särskilt fram barnhälsovården i Sörmland, som jobbar mycket aktivt med frågan (se artikel intill).

– Det är en utmaning för bvc-personalen hur de ska hantera när det inte fungerar kring ett barn. Därför är det väldigt bra att barnhälsovården jobbar med detta.

Ett exempel på hur rutiner utvecklats för att fånga in orosmisstankar inom barnhälsovården och även tandvården är att man tittar på uteblivna besök. Brev skickas i olika steg och efter tre uteblivna besök får föräldrarna ett brev där det framgår att socialtjänsten kommer att meddelas om man inte hör av sig.

– Ibland kan det handla om att man bara bytt vårdcentral eller något sådant, men ibland finns det bakomliggande orsaker, säger Monica Gustafsson-Wallin.

En utmaning enligt Gustafsson-Wallin är att lagstiftningen i det första skedet är stark - när det gäller att göra orosanmälningar. Men sedan är det inte alltid lika lätt för socialtjänsten att gå vidare. För när det kommer till insatser för barnet så är föräldrarätten fortfarande väldigt stark, konstaterar hon.

Och där kommer en annan mycket viktig aspekt in när det gäller hur landstingets personal kan agera - det handlar om samarbetet med socialtjänsten. Monica Gustafsson-Wallin menar att det optimala är när socialtjänsten bjuder in föräldrar och anmälaren från landstinget till ett första gemensamt möte. Detta görs dock inte alltid, och det ser olika ut både i länet och inom olika verksamheter.

– Det kan vara svåra möten, men man vet genom forskning att sådana möten gynnar processen på lång sikt.

– Jag ser det som ett utvecklingsområde att socialtjänsten bjuder in oss - och att vi vågar komma, säger Monica Gustafsson-Wallin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om