I ett inlägg på Facebook efterlyser Trosabon Felicia Paunu, 25, den 20-åriga sjuksköterskestudent som tog hand om henne när hon svävade mellan liv och död på iva i Eskilstuna 2016.
– Hon fanns där och stöttade mig. Trots att jag hade en track inopererad och inte kunde prata så förstod hon mig ändå.
Felicias Paunus egna minnen från den här tiden är vaga.
– Jag mådde väldigt dålig och till slut var jag helt nere. I vården i Nyköping togs jag inte på allvar. Eftersom det stod i min journal att jag hade haft problem med ångest tidigare så skylldes allt på det. Det slutade med att jag drog på mig en dubbelsidig lunginflammation.
Hon hamnar på iva på Mälarsjukhuset. I veckor ligger hon i koma, hennes njurar är utslagna och det är länge oklart om hon kommer vakna och i vilket skick hon kommer vara i om hon vaknar.
– Jag blev kvar på iva väldigt länge. Personalen där var helt fantastisk och gav både mig och min familj stöd och behandlade oss med respekt. Vissa personer har satt extra spår och gjorde att jag orkade fortsätta kämpa.
En av dessa är den 20-åriga sjuksköterskestudenten.
– Jag minns inte vad hon hette men jag minns att hon hade väldigt fint, mörkt hår. Jag visste inte ens att hon var praktikant. Men en dag kom hon in och berättade att det var hennes sista dag och gav mig en handskriven lapp.
Den handskrivna lappen har Felicia Paunu fortfarande framme och den gör att hon kan tänka tillbaka på fina minnen från den tuffa tiden.
"Tänkte ge dig några peppande ord. Har aldrig sett någon som är så positiv, har så bra inställning och kämpar på som du. Och du! Vilken familj och vilka fina vänner du har! Önskar dig lycka till i framtiden och är helt övertygad om att allt kommer att bli bra, så som du kämpar. Kort sagt: Du är bäst!"
Lappen är undertecknad "Varma hälsningar från 20-åriga sjuksköterskestudenten som flätade ditt hår".
Nu hoppas Felicia Paunu att efterlysningen på Facebook ska nå ut så att de får kontakt med varandra.
– Jag skulle vilja skriva till henne och tacka.
Hur mår du i dag?
– I dag är jag fullt frisk. Jag är så tacksam för allt som personalen på iva gjorde. De fick mig att överleva.
Hennes erfarenheter har blivit påtagliga nu när hon själv möter covid-patienter i sitt arbete i hemtjänsten.
– Jag hade samma symptom och mina lungor var helt slut. Så jag vet vad de går igenom.