– Det blev för dyrt att ha kortdragare, säger Lars Karlsson och sätter ihop en tavelram i väntan på kunder.
Vi har hamnat i en av de sjöbodar som ligger vid hamnbron i Nyköping. Här säljer Karlsson sina och kollegans tavlor under sommaren. Förut hade kunderna möjlighet att betala med kort, men det slopades för några år sedan. Numera skickar han faktura till de flesta.
– Det fungerar bra eftersom det är lite dyrare saker. Jag säljer sällan en tavla under 500 kronor, berättar han.
Några betalar kontant ibland, några har gjort det med swish, men det hör till undantagen.
Hur skulle affärerna gå om du bara tog kontanter?
– Jag tror inte att det skulle fungera i dag, för 15 år sedan kanske, men inte i dag. Folk har inte cash på sig. Samtidigt finns det ingen uttagsautomat i hamnen, säger Karlsson.
I loppmarknaden 100 meter bort står Ilona Sund och slår in porslin som en av kunderna köpt. På sjöbodens vägg står loppmarknadens swish-nummer uppsatt. Det är så merparten av kunderna betalar.
– Det var mer kontanter förr. Samtidigt går det snabbare med swish jämfört med att använda kort, säger hon.
Janne Fredriksson sitter och tar igen sig i en stol en bit bort. Han ger exempel på en problematik som rör barn och unga.
– Min dotter som är tolv år var nyligen och badade i badhusets utebassänger men kunde inte köpa något i kiosken, då de inte tog emot kontanter. Jag blev både överraskad och irriterad. Jag vill inte skicka med ett barn ett betalkort, säger han.