– Är det någon som kan göra jobbet och vara motorerna i det här arbetet så är det kommunerna. De äger verktygen. De har ansvar för frågor som till exempel stadsplanering och lokal infrastruktur, säger Mikael Salo, chefredaktör på tidningen Miljöaktuellt som varje år rankar kommunerna i landet utifrån hur bra de jobbar med klimat- och miljöfrågor.
Eskilstuna är den kommun i Sörmland som placerat sig bäst på rankningen genom åren. Förutom utmärkelsen Årets miljökommun 2012 har Eskilstuna flera topplaceringar i bagaget. Trots att kommunen tappat till plats 15 i listan är Eskilstuna fortfarande den bästa miljökommunen i länet. Sämst är Vingåker på plats 288.
– Är man på plats 30 eller bättre så signalerar det att man jobbar på bra med miljöfrågor i kommunen, så Eskilstuna ligger bra till, säger Mikael Salo.
Utmärkelsen Årets miljökommun har delats ut de senaste sju åren. Rankningen grundar sig på siffror från myndigheter och organisationer. Exempelvis ger Energimyndigheten en indikation på hur bra kommunen är på förnyelsebar energi, Naturvårdsverket ger betyg på hur bra naturvård kommunen har och organisationen Ekomatcentrum rankar hur klimatsmart maten är i det offentliga köket. Resultatet poängsätts sedan av Miljöaktuellt. Tidningen skickar också ut en enkät till de 290 kommunerna med frågor om hur de anser sig jobba med miljöfrågor.
– Vi har en svarsfrekvens på 90 procent på rankingen som har blivit ett viktigt jämförelseverktyg för kommunerna. De som kommer högt upp brukar få besök av andra kommuner som vill vet hur de har prioriterat frågan. Vi hör också de som säger att "nu har vi åkt ner, nu måste vi skärpa oss ", säger Mikael Salo.
Enligt honom är det tydligt att kommunerna ständigt utvecklar och förbättrar sitt miljöarbete samt att allt fler jobbar på bred front med frågan.
– Vi ser att hemligheten bakom ett ambitiöst och väl fungerande miljöarbete oftast är enskilda politiker som brinner för frågorna och ser till att det satsas resurser på området. Det är också viktigt att politiken har en bra dialog med tjänstemannanivån och att det finns en nationell politik och riktning att luta sig mot.
Många kommuner skulle kunna göra betydligt mer när det gället miljön och klimatet, enligt Mikael Salo. Ett av de största problemen är att kommunerna brister i att följa upp miljöarbetet, särskilt vid upphandlingar.
– Kommunerna har blivit mycket bättre på att ställa krav vid själva upphandlingen men det görs sällan någon uppföljning på att företaget till exempel håller vad det lovat, säger han.
Att vissa kommuner tappar många placeringar på rankingen kan enligt Mikael Salo bero på flera saker. Ibland kan det handla om att kommunerna inte har levererat uppgifter till myndigheterna eller att de inte svarat på enkäten.
Vad betyder det då?
– Ofta är ju det en signal på hur en kommun jobbar med miljöfrågor och att man faktiskt inte prioriterar frågan.
Mikael Salo menar att arbetet lokalt är en viktig bit i det nationella arbetet för att minska Sveriges påverkan på den globala uppvärmningen och de klimatförändringar som kan få stora konsekvenser om de inte stoppas.
– Man funderar ju hur det kommer att se ut om 30 år när vi lämnar över till nästa generation? Det håller på att gå åt skogen. Så kommunernas arbete är jätteviktigt. Men för att de ska kunna göra sitt arbete behöver de få resurser och stöd från statligt håll, säger MIkael Salo.
Nästa del
I morgon kan du läsa om hur rätt skolmat skulle kunna rädda världen och hur du själv, genom enkla matval, kan minska din klimatpåverkan