När utländska arbetstagare, som alltså är anställda av företag i sina hemländer, är i Sverige på tillfälliga jobb ska detta anmälas till Arbetsmiljöverket.
Förra året gjordes 84 358 sådana anmälningar i Sverige, varav 938 i Sörmland.
Den dominerande branschen för dessa så kallade utstationerade arbetare är byggsektorn. Det gäller såväl i riket som helhet som i länet.
Ett av de sörmländska företag som har anlitat utstationerad arbetskraft är Front i Eskilstuna, som är specialiserat på fasadrenoveringar.
– Vi har gjort det i ganska begränsad omfattning, säger vd:n Niklas Karlsson.
Även om hans företag alltså inte sett något jättestort behov av att anlita utländsk arbetskraft, menar han att de utstationerade byggnadsarbetarna spelat en helt avgörande roll i den byggboom som varit i Sverige under senare tid.
– Det har varit ett jättetryck, det hade helt enkelt inte gått utan, säger han.
Bland en del andra sörmländska byggföretag kan trots detta en viss skepsis anas mot att anlita utstationerade arbetare. På Tegelstaden bygg i Katrineholm har man inte sett något behov av detta.
– Vi värnar om den svenska arbetskraften och försöker i första hand sysselsätta folk som bor i Katrineholm, säger vd Rune Tegelstaden.
Han ser inte heller några stora problem att få tag på personal till sitt företag.
– Vi är nog ganska populära. Jag tycker inte att vi har haft svårt att få tag på folk.
På Ellfolk bygg i Torshälla ger vd:n Johnny Ellfolk en liknande bild.
– Vi har gjort det till vår grej att bara köra med inhemsk arbetskraft, säger han.
För tydlighetens skull ska kanske sägas att detta naturligtvis inte innebär att företaget inte har anställda med ursprung i andra länder. Men Ellfolk har inte sett någon anledning att anlita utstationerad personal.
Det har inte heller Jonas Lundin, vd på Tuna entreprenad i Eskilstuna, gjort. Hittills. Men han framhåller att det inte ligger något principiellt ställningstagande bakom.
– Vi har inte haft det behovet. Men det finns bra lösningar och kompetent folk när det gäller utstationerad personal, säger han.
Inte heller på byggfacket, Byggnads, har man några invändningar mot att utstationerade arbetare jobbar i Sverige, så länge det sker enligt regelverket och på schyssta villkor. Men hur många utländska byggnadsarbetare som i verkligheten arbetar här, och under vilka förhållanden, är svårt att säga. Långtifrån alla som anlitar utstationerad arbetskraft följer riktlinjerna och anmäler detta till Arbetsmiljöverket, enligt Christer Heldring, ombudsman i Eskilstuna.
– Det är omöjligt att ha koll på eftersom mörkertalet är så stort, säger han.
Enligt Christer Heldring råder det i stort sett samsyn mellan facket och arbetsgivarsidan när det gäller att få bukt med oseriöst anlitande av utländsk arbetskraft. För de företag som följer kollektivavtalen innebär de som inte gör det osund konkurrens, som man gärna vill undvika.
Den utstationerade personalen får sin lön i hemlandet, och ska också omfattas av sitt hemlands socialförsäkringssystem.
Men att verkligen ha koll på att allt går rätt till när det gäller löner och villkor är inte så lätt, bekräftar Niklas Karlsson, vd på Front. I synnerhet inte för mindre företag.
– Även om allt ser bra ut på papperet är det svårt att kontrollera att de verkligen gör rätt i sina länder, säger han.