I maj förra året godkändes regeringens landsbygdsprogram. Drygt 36 miljarder avsattes för att på olika sätt skapa sysselsättning och en attraktiv boendemiljö på landsbygden under en sexårsperiod, 2014-2020. Staten står för 60 procent av pengarna och EU står för resten.
Tre av de 36 miljarderna har öronmärkts för bredbandsutbyggnad. I Sörmland finns det, som en del av detta program, 113 miljoner kronor avsatta för stöd till byalag och fiberföreningar som vill gräva fram fiber till hushåll på landsbygden. Men redan nu står det klart att 36 ansökningar om totalt 223 miljoner kronor har kommit in till länsstyrelsen i Sörmland.
Pengarna skulle bidra till bredband åt 4 784 hushåll på den sörmländska landsbygden, men några av dessa hushåll ser nu alltså ut att få klara sig utan regeringens bredbandspengar.
Enligt Jan Petersson, handläggare på länsstyrelsen, kommer de ansökningar som berör flest hushåll att prioriteras. De projekt med hög kompetens kommer också att få förtur.
– Det är den verklighet vi står inför, att söktrycket är så högt att pengarna helt enkelt inte räcker, säger Jan Petersson till Sveriges radio.
Ute hos kommunerna har man vetat om att pengarna inte kommer räcka till sedan början av förra året. Det berättar Regina Westas, bredbandssamordnare i Vingåkers kommun.
– Vi såg riskerna redan för ett år sedan. Vi försökte då hitta en annan lösning och det har vi lyckats med, säger hon.
I Vingåker har man ingått ett samarbete med företaget IP-only för att lösa bredbandsfrågan på kommersiell väg i stället för att sätta sin tilltro till bidrag från regeringen.
Enligt Regina Westas är det ingen större skillnad på kostnaden för hushållen, på de ställen där det finns ett kommersiellt intresse. Däremot slipper man bilda en fiberförening, och det administrativa arbete som det innebär.
– Hade vi jobbat med fiberföreningar så hade länsstyrelsen haft ännu fler ansökningar nu. Om regeringen vill uppnå målet med 90 procent bredbandstäckning 2020, då måste de hitta en lösning på problemet. Det går inte med de här små medlen, säger Regina Westas.
Inte heller i Oxelösund, där 95 procent av invånarna redan har möjlighet att beställa bredband via fiber, har några föreningar sökt bredbandsbidrag.
– Det har varit väldigt osäkert vilka regler som gällde. Det är bättre att de andra kommunerna i länet får ta del av de här pengarna, säger Håkan Franzen, stadsnätschef på Oxelösunds kommun.
"Det behövs mer pengar uppifrån"
Ett antal byalag i Katrineholms kommun har ansökt om pengar från länsstyrelsen, men några blir alltså sannolikt utan bidrag.
– Jag kan tänka mig att det blir stor besvikelse hos vissa när besluten kommer i mars. Många har lagt ner väldigt mycket oavlönat jobb på att göra en bra ansökan, säger Michael Fransson, bredbandsutvecklare på Katrineholms kommun.
Han sköter kontakterna med byalagen, och lovar att kommunen kommer att stötta föreningarna även framöver.
– Vi har väldigt driftiga byalag här i Katrineholm, vi släpper dem inte. Vi kommer dels att bevaka om det kommer mer medel och dels se om vi kan hitta andra lösningar.
Även i Katrineholm har man tittat på kommersiella lösningar, liknande den uppgörelse som Vingåkers kommun har gjort. I Katrineholm är dock fibernätet relativt utbyggt redan, ungefär 45 procent har möjlighet att ansluta sig till en operatör. Det innebär att det inte är lika attraktivt för en privat aktör att gräva fiber, då det inte finns någon lågt hängande frukt kvar.
Michael Fransson tror inte att regeringens mål på 90 procents bredbandstäckning 2020 kommer att nås.
– Jag tycker att det behövs mer pengar uppifrån. De som prioriteras bort nu är kanske de som behöver pengarna mest.