Brand i en bensinbil är helt olik brand i en gasbil, där en exploderande gastank kan vara livsfarlig, även på avstånd. Räddningstjänsterna vill helst ha information om vilket bränsle som finns i brinnande bilar så snabbt det bara går, helst redan innan de kommit fram till brandplatsen.
– Om bilen har automatiskt larm får man reda på vilket bränsle som gäller. Men det är väldigt få bilar som har automatiskt larm än så länge, säger Gunnar Henriksson, inre befäl vid Räddsam Mälardalen.
SOS Alarm, som tar emot 112-samtal, försöker ta reda på fakta om fordon som brinner.
– SOS-centralen i Jönköping tar via fordonsregistret fram uppgifter om drivmedel och vidarebefordrar detta till räddningstjänsten vid utlarmning, skriver SOS Alarms kommunikationschef Thomas Johansson.
Daniel Rosenlund och Mattias Gårdholt, yttre befäl respektive räddningschef hos Västra Sörmlands räddningstjänst, går igenom de olika bränslen de måste kunna hantera vid bilbränder.
Bensin, diesel och E85 är alla tre petroleumbränslen. Här fungerar skumsläckning, men skummet är miljöfarligt.
– Vi är restriktiva med skummet, men att rädda liv går före miljö, säger Daniel Rosenlund
Bränder i bensin- eller dieselbilar kan också få brinna ut, om det inte är spridningsrisk.
Gasbilar, däremot, eller gas i kombination med något annat bränsle, vanligen bensin, är svårare. Räddningstjänsten arbetar efter en zonindelning, där området 50 meter från branden kallas ”het zon”, där räddningspersonal med särskild skyddsutrustning får vara. 50-300 meter från gasbilen får bara personal med skyddsutrustning vara.
Allmänheten ska inte komma närmare en brinnande gasbil än 300 meter. Den stora risken är att gasflaskan kan explodera och skjuta delar åt alla håll. Gasen kan också bilda ett brinnande klot.
– Boende i närheten måste inte alltid evakueras bort från sina hem, att stanna inomhus och hålla sig borta från fönstren, som ska vara stängda, ger också skydd, säger Daniel Rosenlund.
Biogasen i gasbilar är lätt, vilket innebär att den tunnas ut med luften, till skillnad från exempelvis gasol, som samlas på låga punkter.
I elbilar är batteriet det som är farligt vid brand. Brinner batteriet, eller går igenom så kallad termisk rusning, avges fluorväte.
– Det är i tillräcklig mängd för att det ska vara livsfarligt att andas in. Vi har mätare, gasmasker, och lufttuber. Men de som sitter i bilen är helt oskyddade, konstaterar Mattias Gårdholt, räddningschef vid VSR.
Samtidigt är det ovanligt att batterierna antänds. Det krävs någon form av yttre våld, som att bilen krockat. Då kan å andra sidan bilbatteriet självantända långt efter krocken. Räddningstjänsten kan kyla ett brinnande batteri med vatten, men vattnet måste samlas upp efteråt. I vissa länder finns vattenfyllda containrar, som hela bilen sänks ned i, men den tekniken har inte räddningstjänsterna i Sörmland tillgång till.
Med nyare bilar, inte bara elbilar, finns också andra svårigheter för räddningspersonalen. När bilarna måste klippas upp för att någon sitter fast, är stålet i dem numera så hårt, att räddningstjänstens saxar inte alltid räcker till.
– Det gäller att klippa på rätt ställe. Utvecklingen för bilar går så snabbt att våra verktyg inte hänger med. Då är ändå klippverktygen fem-sex gånger starkare nu än för tio år sedan, säger Mattias Gårdholt.