Papperstidningen presenterar i dag en stor granskning av hur ambulansdirigeringen har fungerat under året. På onsdag är det ett år sedan SOS Alarm började koppla över sjukvårdsrelaterade 112-samtal till Sjukvårdens larmcentral som ägs av Medhelp AB.
Året har kantats av konflikter. I avtalet med landstinget står att den nya larmcentralen ska kunna identifiera de så kallade A-numren. Detta är centralt eftersom telefonisten ser geografisk position och i vissa fall även adress och personnamn.
Men Sjukvårdens larmcentral kan inte identifiera A-nummer. I stället läser SOS-operatören upp numret i luren.
- Patientsäkerheten är säkrad genom att man läser upp siffrorna, men vi tycker att det är en brist, säger Jens Larsson, chefsjurist Uppsala landsting, som var det landsting som ansvarade för upphandlingen som fyra landsting, däribland Sörmland, gjorde samtidigt.
Charlotte Björkman verksamhetschef på Sjukvårdens larmcentral säger däremot så här:
- I och med att telefonnumret läses över muntligt från SOS blir det en osäkerhet för patienten. Blir det fel är inte SOS kvar på tråden och då måste vi kontakta SOS igen.
I dessa fall blir det alltså fördröjningar som drabbar patienten. Sena utlarmningar är också någonting som en ambulansstation vittnar om:
- Jag tittade på klockan. SOS fick larmet 08.42, räddningstjänsten sekunderna efter och vi fick larm 08.47. Alltså fem minuter senare, säger en ambulanssjukvårdare.
Ambulanspersonalens felrapporteringar har ökat under året och SOS Alarm har skickat en faktura till de fyra landstingen på runt sex miljoner kronor för sent besvarade samtal.
Sörmlands landsting kan heller inte säga om två larmcentraler och fler telefonister lett till effektivare verksamhet.
- I dagsläget vet jag ingenting om hur snabb dirigeringen av ambulanser har varit, det ska en utredning visa, säger Teemu Lehtimäki, upphandlingschef Södermanlands län och Västmanlands län.
Enligt Charlotte Björkman besvaras 92 procent av samtalen mellan 7,6 och 9 sekunder.