Björn Bertilsson fick betalt med gamla sedlar.
När Björn Bertilsson i Eskilstuna sålde en mobiltelefon till en dansk i mars 2021 fick han betalt i sedlar. Köparen skickade pengarna i ett rekommenderat brev. Sedlarna var dock tryckta före det stora sedelutbytet som pågick 2015 till 2017, då samtliga valörer byttes ut i omgångar.
Ingen skada skedd, tänkte Björn Bertilsson, och skickade sedlarna till Sveriges Riksbank för att byta ut dem mot nya.
Riksbanken som får göra undantag och lösa in gamla sedlar, oavsett hur gamla de är, avslog dock Björn Bertilssons ansökan.
Enligt de nya föreskrifterna som kom hösten 2020 krävs det numera särskilda skäl för att Riksbanken ska bevilja inlösen. I praktiken ska sedlarna ha varit dina redan när de blev ogiltiga, eller komma från en närståendes dödsbo.
Björn Bertilsson som bevisligen fått de ogiltiga sedlarna för sent kunde lika gärna ha fått betalt i monopolpengar. Han har utan framgång överklagat Riksbankens beslut och kan bara hoppas på att den danske mobilköparen vill göra rätt för sig.
Therése Gaya är chef på Riksbankens enhet för inlösen av kontanter. Hon säger att de nya striktare föreskrifterna infördes av en anledning. Ännu fyra år efter att sedelutbytet avslutats fortsatte det nämligen att strömma in inlösenärenden till Riksbanken.
– Det handlade om 50 000 till 60 000 ärenden per år. Vi såg också att gamla pengar gavs bort, vandrade vidare och användes som om de fortfarande hade ett värde. Men ogiltiga sedlar har egentligen inte högre värde än en papperslapp, säger hon.
Therése Gaya på Riksbanken.
Therése Gaya understryker att syftet med inlösen är att ersätta dem som blivit drabbade av ogiltighetsförklaringen. Inte dem som försöker profitera på en illegal affärsgren.
– Har man fått pengarna efter ogiltighetsförklaringen är det svårt att motivera varför man ska få lösa in dem, säger hon.
Den som hittar ogiltiga sedlar "i madrassen" i samband med att en nära släkting går bort kommer även i fortsättningen att kunna lösa in pengarna. Ett sedan många år nedgrävt tjuvbyte blir desto svårare att omsätta.
Hur noggrann är Riksbanken med att undersöka de ogiltiga sedlarnas bakgrund?
– Det ska inte finnas anledning att anta att pengarna kommer från brottslig verksamhet. Men vi är ingen brottsutredande myndighet. Vi tittar på förklaringen och gör en bedömning. Bevisbördan ligger på den som vill lösa in pengar och i de allra flesta fall blir ansökningarna godkända, säger Therése Gaya.
Av de sedlar som ogiltigförklarades 2014-2017 återlämnades 92 procent till Riksbanken inom utsatt tid. Sedlar till ett värde av sju miljarder kronor var då på vift. Sedan dess har andelen inlösta sedlar ökat men det saknas ännu drygt 5,3 miljarder kronor.
– Vi tror att en stor andel av de sedlar som saknas inte längre existerar. De kan ha gått sönder, kastats i soporna eller brunnit upp, säger enhetschefen.
Ogiltiga sedlar för drygt fem miljarder kronor saknas.
På auktionssajter har det varit förhållandevis vanligt att äldre och nyare ogiltiga sedlar säljs. Inte till det tidigare nominella värdet men inte långt ifrån. Sedelköpare, som hoppas kunna lösa in sedlarna till fullt värde, bör således vara medvetna om att de numera tar en risk.
– Det är inte så inlösen ska fungera, att någon ska kunna göra sig en hacka genom att utnyttja systemet.
Vad tänker du kring Eskilstunabon som fick betalt med värdelösa sedlar?
– Alla har ett eget ansvar för att hantera sina betalningar. Det var inte han som blev drabbad av ogiltighetsförklaringen under sedelutbytet.