Jämfört med i fjol fördubblade Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, platserna till den ettåriga grundutbildningen för kontakttolkar, som kan tolka mellan personer med otillräcklig svenska och till exempel myndigheter. I landet gavs även fler folkhögskolor och studieförbund möjlighet att bedriva utbildningen.
På Åsa folkhögskola i Sköldinge, som bedrivs i Landstinget Sörmlands regi, startades i höstas för första gången en distanskurs på halvfart. Den nya kursen blir ett komplement till de tolkutbildningar på kvartsfart som hålls sedan tidigare.
– Vi hade ett trettiotal som påbörjade den nya utbildningen, varav de flesta vill bli tolkar i arabiska, säger Lena Ahl, anordnare på tolkutbildningen på Åsa folkhögskola.
Kursen läses mestadels hemifrån och med en del digitala hjälpmedel, med ett antal träffar på skolan per år. I utbildningen ingår en rad moment, såsom migrationstolkning och juridik.
– I år har vi fler studerande än vanligt som är unga, uppväxta i Sverige men utan tolkerfarenhet. För dem blir utmaningen det andra språket, inte svenskan.
MYH har i en rapport tidigare i år uppskattat behovet av nya tolkar till minst ett tusental, men siffror från myndigheten visar att mindre än hälften färdigställer grundutbildningen i landet.
– Man vill få ut så många som möjligt på kortast tid, men jag tror att det är svårt redan som det är. Det är hårda krav och mycket som ska klaffa, inte bara språkkunskaperna.
Tolkbristen kan dock medföra att ickeutbildade personer ges mer uppdrag, vilket kan bli tveksamt ur ett samhällsperspektiv.
– Vårt mål är att utbilda tolkar som gör vårt samhälle mer rättssäkert och demokratiskt.