Jörgen Skarin, gruppchef för ISĂB i polisens region öst.
En Nyköpingsbo i 55-ÄrsÄldern dömdes i april till tio Ärs fÀngelse för grov vÄldtÀkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott.
I juli Ätalades en VingÄkersbo i 25-ÄrsÄldern för barnpornografibrott efter att nÀrmare 300 barnpornografiska bilder hittats pÄ hans dator.
En man i 70-ÄrsÄldern frÄn Flens kommun dömdes i mitten pÄ oktober till ett Ärs fÀngelse för grovt barnpornografibrott.
Den Ättonde december Ätalades en man i 50-ÄrsÄldern frÄn StrÀngnÀs kommun för barnpornografibrott och grovt utnyttjande av barn för sexuell posering.
Det hĂ€r Ă€r ett axplock frĂ„n 2020. Listan pĂ„ Ă„tal och domar mot SörmlĂ€nningar som gjort sig skyldig till sexbrott mot barn kan göras lĂ„ng, Ă„r efter Ă„r. Det handlar inte sĂ€llan om IT-relaterade sexualbrott, dĂ€r Ă€r det utredningsgruppen ISĂB (internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn) som har ansvaret.
â Inflödet ökar konstant, vi vet inte vad som Ă€r normallĂ€ge.
Jörgen Skarin Ă€r gruppchef för ISĂB i polisens region öst som bestĂ„r av lĂ€nen Sörmland, Ăstergötland och Jönköping. Han har varit med sedan gruppen bildades 2016 och har kunnat se antalet anmĂ€lningar strömma in i allt snabbare takt. Sedan 2018 har anmĂ€lningarna i region öst mer Ă€n fördubblats och han ser inget slut pĂ„ stegringen.
â Det har lĂ€nge pratats om mörkertal, att det kommer in sĂ„ mĂ„nga fler anmĂ€lningar Ă€r ett tecken pĂ„ det mörkertalet. De hĂ€r brotten har börjat uppmĂ€rksammas mer i massmedia och samhĂ€llet i stort har blivit mer medvetet om att det hĂ€r inte Ă€r okej.
För fyra Ă„r sedan fick ISĂB in 182 anmĂ€lningar om internetrelaterade sexbrott mot barn i region öst. För tvĂ„ Ă„r sedan var siffran 230 och i Ă„r hade 474 anmĂ€lningar inkommit fram till om med november. Det handlar om anmĂ€lda brott dĂ€r ett Ă€rende ofta kan bestĂ„ av flera brott.
För bara nÄgra Är sedan visste inte polisen riktigt hur dessa Àrenden skulle utredas menar Jörgen Skarin, varken i Sverige eller utomlands. Den ökade kunskapen och det grÀnsöverskridande samarbetet har gjort att fler Àrenden upptÀcks.
â Vi hittar fler Ă€renden ju mer vi arbetar med det hĂ€r och vi har blivit bĂ€ttre bĂ„de nationellt och internationellt. Den största utmaningen Ă€r att Ă€renden ofta vĂ€xer. Det hĂ€r Ă€r sĂ„ vanligt att det Ă€r skrĂ€mmande.
Polisens kamp mot nÀtförövarna Àr ofta ett tidskrÀvande detektivarbete dÀr det gÀller att hitta spÄr och lÀgga pussel.
Brotten som ISĂB frĂ€mst fĂ„r pĂ„ sitt bord Ă€r barnpornografibrott, kontakt med barn i sexuellt syfte, sexuell posering, grooming, och köp av sexuell handling. Brotten Ă€r ofta tĂ€tt sammankopplade. Sexuell posering leder till exempel inte sĂ€llan till barnporrbrott nĂ€r gĂ€rningsmannen sparar ner poseringsmaterialet. De utreder Ă€ven sexuellt ofredande, vĂ„ldtĂ€kt och andra sexuella övergrepp dĂ€r det finns en tydlig koppling till internet.
Mycket har hĂ€nt under de fyra Ă„ren som ISĂB fĂ„tt ansvar för brotten.
â NĂ€r vi började sĂ„gs sexualbrott pĂ„ nĂ€tet som ett innehavsbrott och vi satt och rĂ€knade filer. Det som har hĂ€nt över tid Ă€r att det har gĂ„tt frĂ„n innehav till ett starkt identifieringsfokus.
MÄlet Àr identifikation, av sÄvÀl offren pÄ bilderna eller filmerna som att sÀkra spÄr efter den eller de som hanterat materialet. Jörgen Skarin beskriver arbetet som att lÀgga ett pussel av ledtrÄdar med mÄlet att ringa in förövare. Ett tungt men Àven belönande arbete dÀr bevislÀget ofta Àr mer tacksamt Àn nÀr det gÀller traditionella barnsexbrott.
â Jag kĂ€nner att vi nĂ„r framgĂ„ng pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n i traditionella Ă€renden. DĂ„ Ă€r det ofta ord mot ord, hĂ€r Ă€r det bevis i telefonen eller i datorn. Det Ă€r svĂ„rt att svĂ€ra sig fri ifrĂ„n. Det hĂ€r Ă€r ett detektivarbete pĂ„ riktigt dĂ€r vi spĂ„rar förövare och fĂ„r stopp pĂ„ dem.
Men samtidigt som nÀtet pÄ mÄnga sÀtt Àr en tacksam jaktmark för Jörgen Skarin och hans kollegor Àr det pÄ samma gÄng en tidskrÀvande arena. Det Àr allt som oftast komplexa utredningar med flera tidskrÀvande moment. Datorer och telefoner ska analyseras, information ska hÀmtas in frÄn olika sociala forum, husrannsakan ska genomföras och sÄ Àven förhör. Det kan ta mÄnader, till och med Är.
En stor del av arbetet med att spÄra förövare handlar om att fÄ ut information frÄn olika sociala forum.
â Det Ă€r inte mĂ„nga steg som gĂ„r snabbt. Det tar tid och vi har problem att hantera de tidsfrister som finns. NĂ€r vi ska fĂ„ ut IP-adresser Ă€r vi beroende av internetleverantören och vi jobbar tĂ€tt ihop med sociala medier. Hur bra det samarbetet Ă€r pĂ„verkar ocksĂ„ möjligheten att utreda brottet.
RĂ€dda Barnen presenterade 2015 rapporten "Brott mot barn â Om hur vĂ„ldsutsatta barn drabbas nĂ€r förundersökningen drar ut pĂ„ tiden" och Barnombudsmannen har över tid kritiserat att utredningarna av sexualbrott mot barn tar för lĂ„ng tid och prioriteras för lĂ„gt.
â Vi gör det vi kan för att prioritera rĂ€tt Ă€renden och det Ă€r svĂ„rt hela tiden. Vi ser över arbetet hela tiden och försöker fĂ„ ner tiden sĂ„ mycket vi kan. Men det Ă€r en utopi att hinna med.
Jörgen Skarin Àr luttrad. Han Àr vÀl medveten om diskussionen och vÀlkomnar den. Ingen vill att den hÀr typen av utredningar ska dra ut pÄ tiden. Men bilden Àr mÄngfacetterad, det finns ingen quick fix menar han. Det krÀvs mer resurser, fler utredare, IT-forensiker och barnförhörsledare mÄste in. Men det krÀvs pÄ samtidigt bÀttre IT-system och en mÄlmedveten satsning pÄ flera fronter.
Det har under Ärens lopp framkommit kritik mot att det tar för lÄng tid att utreda barnsexbrott. En kritik Jörgen Skarin har förstÄelse för.
â Vi har inte de resurser vi behöver, inflödet av Ă€renden speglar inte de resurser vi har. Men vi mĂ„ste samtidigt bli bĂ€ttre och fĂ„ kompetensutveckling sĂ„ att vi gör rĂ€tt saker. Man Ă€r medvetna om detta inom polisen och det görs satsningar.
Hur klarar en mÀnniska av att pÄ daglig basis ta del av filmer och bilder som visar det mest avskyvÀrda av brott? Det gÀller att titta bortom det vedervÀrdiga menar Jörgen Skarin. Att fokusera pÄ uppgiften.
â Man fĂ„r se vĂ„ldtĂ€kter av vĂ€ldigt smĂ„ barn och det Ă€r ohyggligt. Men nĂ€r man har jobbat med det hĂ€r ett tag sĂ„ lĂ€r man sig att titta kliniskt pĂ„ det och se andra saker Ă€n bara ett grovt övergrepp. Man tittar efter saker man kan anvĂ€nda sig av i utredningen, man letar platser eller tittar efter den som gjort det hĂ€r.
Det finns stöd att fÄ internt. Alla som hanterar övergreppsmaterial inom polisen har handledare. Men för att klara av arbetet krÀvs det att du till viss del kopplar bort det kÀnslomÀssiga.
â En förutsĂ€ttning för att kunna jobba med den hĂ€r typen av Ă€renden Ă€r att inte gĂ„ in med hela sitt kĂ€nslovĂ€sen i varje bild. DĂ„ skulle man gĂ„ sönder.