Allt fränare ammoniakutsläpp

Lantbrukets djurhållning står för de största utsläppen av ammoniak till luft i Sverige. Djuranläggningarna blir färre, men också större och släpper ut högre koncentrationer av ammoniak.

Sörmland2013-09-02 06:00

Varje år uppdaterar Naturvårdsverket sin databas Utsläpp i siffror med data från stora anläggningar som bedriver miljöfarlig verksamhet runt om i Sverige.

Databasen är geografiskt anpassad så att det går att få en överblick över vilka industrier som står för de största utsläppen i ett län och vad för sorts verksamhet de bedriver.

I Sörmland förekommer flertalet storskaliga djurfarmar. Stora moderna djuranläggningar för grisar och fjäderfä klassas i dag som miljöfarlig verksamhet, främst på grund av de stora mängder ammoniak de släpper ut till luften och som i förlängningen ökar övergödningen i mark och vatten.

De totala ammoniakutsläppen har minskat i hela landet sedan 1990-talet, främst på grund av att antalet djur minskat då bönderna lägger ner sin verksamhet, men även för att gödselhanteringen blivit bättre. Samtidigt blir anläggningarna allt större och släpper ut högre koncentrationer ammoniak lokalt.

Djuranläggningarna har även en stor föroreningspotential på grund av de stora mängder dynga de alstrar. I Sverige sker dock ingen överproduktion av fekalier som i till exempel USA, som hyser betydligt större djuranläggningar än de som finns i Sverige. Svenska lantbrukare med djurhållning måste uppvisa för berörd myndighet att de har spridningsarealer för gödslet, det vill säga att det finns åkermark som gödslet kan tillgodogöras på, innan de får tillstånd för sin verksamhet.

- I USA är konstgödsel så billigt att det förekommer att företagen dumpar dyngan i stället för att ta hand om den, säger Sven Nimmermark vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som bland annat forskar på ammoniakutsläpp.

Träck som rinner ut i vattendrag orsakar massdöd bland djurlivet. Jämfört med orenat, kommunalt avloppsvatten är gödslet 160 gånger smutsigare. Någon statistik över hur mycket gödsel som rinner över från gödselbrunnar i Sverige finns inte.

- Vi går ut och tar prover på vattnet när vi ser att det har runnit ut något, säger Therése Karlsson, miljöinspektör vid Katrineholms kommun.

Hon gissar att myndigheten gör runt en handfull provtagningar om året om misstänkta läckage. Då är det även svårt att härleda var utsläppen kommer ifrån. En gödselbrunn ska vara konstruerad så att avrinning till omgivande mark inte kan ske, men det händer ibland ändå.

- Ofta är det inte så stora mängder, men kommer det till exempel kraftiga regn så kan gödselbrunnar rinner över.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om