För att få en överblick över tomten och fastigheterna, måste man se på Årsta gård från ovan.
Karin Boëthius har bra koll på gårdens nästan femhundraåriga historia – men det är de senaste fyra decennierna, när hon själv bott här, som satt mest spår.
Grusvägen upp till Årsta gård utanför Sköldinge vindlar fram bland de storväxta ekarna. Man kan med lätthet tappa bort sig på den 5,6 hektar stora tomten. Temat går igen inomhus – huvudbyggnaden rymmer hela 18 rum, och därtill finns ytterligare tre bostadshus samt stall, ateljé och snickarbod, för att nämna några av de tillhörande fastigheterna.
Huvudbyggnaden är den mest magnifika. Med sina 18 rum inrymmer den bland annat ett stort, lantligt kök och en festsal.
Den gamla charmen finns fortfarande kvar i husets detaljer, som de färgglada dörrposterna och de handmålade kakelugnarna.
– Det tar halva dagen att hålla en visning, berättar mäklaren Evelina Björnritz.
För 20 miljoner kronor får man inte bara enorma fastigheter och stor tomt – utan även en jädrans massa historia.
– Ägarlängden är lång, den går tillbaka till 1500-talets mitt. Det finns vissa delar av huset som är medeltida, från 1600-talet, berättar Karin Boëthius.
Det är hon och brodern Olle Boëthius som står som säljare. Genom åren har husen på Årsta gård bland annat inrymt säteri, lantbruk och LSS-boende. Men syskonen kommer framför allt minnas gården som det familjehem där tre generationer växte upp, under de 44 år som gården tillhört familjen.
Syskonen Karin och Olle Boëthius har bott på Årsta gård sedan 1979. Nu är det dags att lämna över stafettpinnen till en ny ägare. "Jag hoppas att vi ska hitta en värdig köpare som kommer att älska det lika mycket som vi", säger Karin Boëthius.
– Nu känns det lite vemodigt, för mamma och pappa har dött här, och mina barn har växt upp här. Så visst är det känslosamt, nu när vi ska flytta, säger Karin Boëthius och fortsätter:
– Jag hoppas att vi ska hitta en värdig köpare, som kommer att älska det lika mycket som vi. Förhoppningsvis kan den som flyttar in ha glädje av allt det här. Som generationsboende, eller för att hyra ut lägenheterna, eller driva någon verksamhet. Vem vet, kanske starta pensionat?
Av ren reflex kutar man ryggen när man går in i huvudbyggnaden – taket är lågt, och det byggdes så för att det skulle vara billigt att värma upp under vintrarna. Historiskt har den luftiga ovanvåningen använts nästan uteslutande under sommarmånaderna.
– Övervåningen har sedan urminnes tider använts som festlokal för adeln. Så det finns egentligen inga riktiga sovrum i huset, det är "genomgångsrum" alltihop. Bara massa tjusiga salar att umgås i, säger Karin Boëthius.
Den stora festsalen har älskats av många människor, genom många generationer. Nu fylls väggarna till bredden av en stor boksamling.
Det enda som fortfarande påminner om de forna festerna som hölls i husets festvåning, är en glamorös, glimmande kristallkrona. Den hänger ner från taket, som målats i ett spännande mönster, av Boëthiussyskonens pappa.
Det märks att den stora salen på övervåningen är fastighetens paradnummer. Förmiddagssolen lyser varmt in genom fönstren, och Boëthiussyskonens pappas boksamling tar upp majoriteten av väggytan. De senaste åtta åren har de flesta rummen på ovanvåningen stått tomma och minnet av adelns glamorösa fester har bleknat. Men den stora salen har inte stått tom för det, den har bara fått ett modernare användningsområde.
– Här har barnbarnen haft LAN. De ställde upp jättemånga bord, och efter att ha spelat i flera dygn låg de här som döda. Och det var läsk, chips och sladdar överallt. Så det har varit populärt bland bygdens barn, säger Karin Boëthius med ett skratt.