Alexander Söderberg har alltid haft ett starkt populärkulturellt intresse och samlat på både musik, film och tv-spel. Under uppväxten på 80-talet hann han precis uppleva vinylens storhetstid. Han minns fortfarande den första skivan han ägde. Det var en hårdrockssingel från 1985 som han fick i julklapp som 9-10-åring.
– Det var Screaming for a love bite med tyska Accept, den har jag kvar. Det var stort att ha en helt egen skiva, den lyssnade jag på om och om igen, minns han.
Efter hand tog CD-skivan över allt mer och i början av 90-talet sålde Alexander av det mesta av sin vinyl-samling. Sedan under pandemin kom intresset tillbaka och han började att köpa på sig vinyler igen.
Han reser mycket i jobbet, vilket passar väl ihop med hans intresse för att besöka skivaffärer och loppisbutiker runt om i landet. Sen gick det, enligt hans egna ord, "överstyr".
– Jag började känna "jävlar, vad mycket skivor jag har". Och jag har saknat den här typen av loppisbutik för skivor, jag tänkte att det kunde vara roligt med en butik där man kan hitta både billigare och dyra skivor.
Så efter att ha inrett källaren i Sköldinge som en liten butik gallrade han i sin privata samling på sammanlagt 6 000 skivor, av vilka ungefär en tredjedel nu är till salu. I mitten av augusti slogs portarna upp för Retrokällaren.
– Det är den sortens butik som jag själv skulle vilja besöka, allting är väl uppmärkt och i bokstavsordning. Jag är faktiskt lite förvånad över hur många som har hittat hit eftersom jag har haft lite svårt att ha regelbundna öppettider. För några helger sedan var det nog sju-åtta bilar här samtidigt, det är jättekul!
Vad är det mest sällsynta du säljer?
– Jag har två skivor som sticker ut lite just nu, det ena är en skiva med ett brittiskt proggband som heter Arcadium. Den ligger ute för 3 500 kronor och den andra är den första brittiska pressen av Sex Pistols skiva Never mind the bollocks. Den går för 3 000.
I dagsläget finns det inga planer på att säga upp sig och satsa fullt ut på skivbutiken, men det verkar inte omöjligt i framtiden.
– Jag skulle absolut kunna tänka mig att livnära mig på det här. Jag har ju som roligast när jag sitter och pular med skivorna, det vore en dröm att hitta en bra, central lokal och köra på heltid.
Vad lyssnar du själv helst på?
– Det började med hårdrock. Det är nog lite så min generation är och det märks när man säljer skivor. Metallica, Kiss och Motörhead, det är vad de flesta vill ha. Jag tror att det handlar om att min generation köper tillbaka skivorna de gillade när de var unga. Men min musiksmak har också utvecklats genom samlandet, och det är väl det som är roligast. Jag kan fortfarande lyssna på gammal skatepunk och sen sätta på något med Aretha Franklin.
Hemma i huset hörs också mest analog musik. Han medger att han har ett Spotify-konto men säger att det inte blir så mycket använt.
– Jag har nästan alltid en LP på när jag lagar mat eller går runt hemma, man lyssnar på ett annat sätt då. Min tonårige son gillar ofta musiken jag spelar, men han är inte alls intresserad av skivor. Musik är inte viktigt för honom på samma sätt som det var för mig, när jag var 15-16 var det på liv och död.
Även i bilen, där han spenderar mycket tid, är det fysiska skivor som gäller.
– Jag är rätt nostalgisk lagd, lyssnar jag i bilen är det CD. Men jag är ingen bakåtsträvare, jag älskar också ny teknik. Jag kan ju sitta här på landet och jobba hemifrån.