En doft av hö och stearinljus spred sig över kyrkans gång. Utifrån kunde alla i kyrkan höra bräkande får som väntade på sin tur att få gå in i värmen. Det var barn som sprang runt och väntade förväntansfullt på att djuren snart skulle dyka upp. Den levande julkrubban är en tradition som i år anordnades för fjärde gången. Initiativtagaren till arrangemanget är prästen Bo Lindell.
– Jag blev inspirerad av biskopen Martin Lönnebo som alltid hade en levande krubba i domkyrkan. Det blir ett annat deltagande för alla som kommer hit. Barnen kan klappa djuren och på så sätt blir det mer rörelse i julkrubban, säger han.
Det har krävts en del förberedelser för att få dit passande djur.
– Fåren kommer från en närliggande gård, medan åsnorna som är lite ovanligare har rest hela vägen från Rimforsa, säger Bo Lindell.
Lärljungarna kämpade för att få in åsnorna i kyrkan. Det var många som kämpade emot tills de fick se höbalarna som var placerade vid altaret. Vissa av åsnorna var mer envisa än andra.
– Det är roligt att få hålla i djuren tycker jag, fast det var lite svårt att få med min åsna, hon ville stanna ute och inte träffa alla människor här inne. Men det blev bättre när vi väl kom in, sa Oscar Klementsson som var en av dem som deltog i den levande julkrubban
Vid altaret hade en krubba byggts upp och Jungfru Maria satt och höll i Jesusbarnet, som spelades av några månader gamle Rimus Norström Nylin. Mellan psalmerna sjöngs bland annat "O Holy Night" av Sofie Norström och en klassiker av den amerikanska folkmusikern Jeff Buckley framfördes av Lina Svensson.
– Jag ringde hit och frågade om jag kunde få sjunga en sång. Jag gillar att sjunga om jag får chansen och tycker låten "Halleluja" passar bra nu till jul, sa Lina Svensson som var en av dem som sjöng solo vid krubban.
När Jesusbarnet fått sina gåvor började julkrubban kännas allt mer verklighetstrogen.
– Nu är det bäst att vi slutar för nu börjar det lukta stall på riktigt här inne, sa Bo Lindell innan han avslutade årets julkrubba.