Hortuskrukorna får svalna efter tillverkningen.
Mitt under den värsta coronakrisen fick Reijmyre Glasbruk i våras i uppdrag av sin största kund Svenskt Tenn att tillverka en jubileumskruka åt auktionshuset Bukowskis som i år firar sitt 150-årsjubileum. Krukan har den klassiska Hortuskrukans form. Den formgavs av österrikaren Josef Frank år 1938. Krukan tillverkas hantverksmässigt i glas och har den helt nya färgen bärnsten. Den eleganta färgen togs fram av Reijmyre Glasbruk i samarbete med Glasforskningsinstitutet.
– Varje färg har ett unikt recept. Här är det titanoxid som färgar glasmassan. Vi gjorde en provsmälta och färgen blev jättebra, berättar vd Ulf Rosén.
Antalet krukor som Bukowskis skulle sälja var begränsat till 100. Svenskt Tenn beställde ytterligare 150. I slutet av sommaren var det dags för försäljningsstart. Prick klockan 16.00 den 18 augusti började krukan säljas på Bukowskis sajt. Bara fyra minuter senare var alla 100 krukor sålda. Succén var ett faktum och Svenskt Tenn beställde ytterligare 1 000 krukor som ska börja säljas nu i oktober.
– Det här är en order på långt över en miljon kronor. Det är den ordern tillsammans med succén med den nya bärnstensfärgen som starkt bidragit till att vi har fått sån framtidstro, säger Ulf Rosén.
– Jag har själv jobbat i glasbranschen sedan 1985. Det händer kanske var tionde år att man får en sån här fantastisk succé. Här har vi gjort någonting nytt med att utveckla denna nya glasfärg och börjat tillverka flera kollektioner i bärnstensfärgen. Denna försäljningssuccé kommer vi att ha glädje av i många år.
En av de övriga kollektioner som Reijmyre har börjat tillverka och sälja i bärnstensfärg är en kollektion formgivaren Monica Bratt som var verksam vid Reijmyre 1937 till 1958.
– Där kanske vi skiljer vi oss lite om man jämför oss med de småländska glasbruken som är modernare och jobbar mer med nyheter. Vi vill vara tidlösa i vår design och har fortfarande kvar många äldre kollektioner i sortimentet, samtidigt som vi varje år tar fram nyheter med en design som vi vill ska vara tidlös och som ska kunna utvecklas till framtida klassiker, säger Ulf.
Företaget märkte av pandemin i mars genom att många kunder annullerade sina beställningar och antalet besökare i fabrikens butik i Reijmyre minskade. Eftersom fjolåret gick bra ekonomiskt kunde företaget ändå kosta på sig att hålla igång produktionen och lägga varorna på lager. I april fick man dock ta till korrtidspermitteringar.
– Det började lossna i juni och vi gick tillbaka till normal produktion igen. I somras hade vi en lyckad auktion här på glasbruket också då det bara var finare Reijmyre glas som ut auktionerades ut. Vi har nu beslutat att det ska bli en årligen återkommande aktivitet som vi anordnar vid glasbruket. Sedan i juli har besöksverksamheten återgått till det normala och till och med blivit rekordbra, berättar Ulf.
– Miljonordern från Svenskt Tenn tillsammans med försäljningsökningen på produkter i bärnstensfärgen gör att vi har beläggning hela hösten i alla fall.
Företaget har nyligen tagit en andra glasugn i bruk. Ugnen, som har renoverats, gör det möjligt att fördubbla produktionskapaciteten.
– Det är speciellt viktigt nu. När vi kör för fullt med Hortuskrukan har glaset bara räckt halva dagen, säger Ulf.
Det smälta glaset fångas upp ur ugnen på en sval järnkula som är fäst på en stång.
Ulf Rosén äger sedan i maj förra året glasbruket tillsammans med Viktor Söderberg. Ulf var även delägare i bruket 2015-2017. Han är uppväxt i den intilliggande bruksgården och son till Lennart Rosén som ägde glasbruket under "de goda åren" 1950-1975.
Reijmyre Glasbruk startades 1810, bland annat på grund av att Sverige året innan fått avträda Finland och därmed mist de finska glasbruken. Grundare var Johan Jakob Graver och Mattias Alexander von Ungern Sternberg. Bruket började tidigt att tillverka de vinglas med luft i benet som än idag är Reijmyres storsäljare.
Reijmyre utvecklades till ett av de främsta glasbruken i landet och tillverkade under 1800-talet bland annat dricksglas, karaffer, brännvinsflaskor och ljusstakar. Produkterna blev även populära utomlands och kring sekelskiftet 1900 jobbade cirka 400 personer med glasframställningen och 200 personer i kringverksamheter.
I början av 1900-talet tilltog konkurrensen mellan landets cirka 60-glasbruk och många slogs ut. 1926 lades Reijmyre ned trots att arbetarna erbjudit sig att arbeta med lägre lön. Arbetarna obstruerade dock så att skorstenen fick stå kvar vilket underlättade när glastillverkningen återuppstod på 1930-talet. Sedan följde en äventyrlig tid med flera ägarbyten innan Lennart Rosén tog över 1950.
Det smälta glaset placeras i form där det pressas till en kruka.
Även på senare år har bruket drabbats av flera konkurser, både 2015 och 2018. Ulf Rosén var vd mellan 2015 och 2017. Glasbruket gick då bra ekonomiskt, men efter att han blivit oenig med majoritetsägaren om affärsinriktningen hösten 2017 sålde han sin ägarandel till dåvarande majoritetsägaren och slutade vid glasbruket. En ny vd anställdes men redan i december 2018 försattes glasbruket i konkurs igen.
De nuvarande ägarnas vision är att all tillverkning ska ske för hand på Reijmyre Glasbruk med glasblåsarpipan som viktigaste verktyg.
– Vi har kommit fram till att vår tradition och historia är vår största tillgång. Sedan vill vi utveckla nya produkter med varsamhet, men hela tiden vara stolta över de gamla, säger Ulf.
Reijmyre Glasbruk har i dag 15 anställda. En som har hängt med under en fjärdedel av brukets drygt 200-åriga historia är den 78-årige glasblåsarmästaren Håkan "Timpa" Ohlsson, känd för sina fina glashästar.
– Jag tycker att det är roligt och har kunnat vara frisk och vill hjälpa till med företaget och framför allt samhället här. Det kommer hit mycket turister och jag jobbar mycket med att visa glasblåsning för turisterna, säger han.
Den 78-årige glasblåsarmästaren Håkan "Timpa" Ohlsson är känd för sina fina glashästar.
"Timpa" började på bruket 1956 och lärde sig då att tillverka glashästar av de italienare som då jobbade på Reijmyre.
– De var väldigt skickliga på frihandsfigurer. Bruket hade tidigare stöpt figurerna i formar, men italienarna gjorde det på fri hand. De var väldigt skickliga och vi blev intresserade av att lära oss det.
Brukets framtidsplaner handlar bland annat om att digitalisera lagerverksamhet, affärssystem och kommunikation. Reijmyre hoppas även på att få sälja fler profilprodukter till företag, till exempel avtackningsgåvor. Företaget håller på att utveckla en fullvärdig webbshop.
– Webbutikens försäljning ligger idag på cirka 500 000 kronor på årsbasis, men nästa år förväntar vi oss att den kommer upp i samma nivå som fabriksbutiken som ligger på 3-4 miljoner. Då ger det fler arbetstillfällen, säger Ulf.