Lars Sjöberg har kämpat för att återställa byggnaden i sitt ursprungliga skick.
Det var den 6 maj 2017, för över fyra år sedan, som räddningstjänsten larmades till Regnaholms herrgård. Taket och vindsvåningen förstördes av lågorna, resten av byggnaden skadades av vatten och nedfallande takbjälkar.
Sedan dess har ägaren Lars Sjöberg kämpat för att återställa byggnaden i sitt ursprungliga skick. Vi får kontakt med honom via telefon.
– Nu är det lite mer på gång. Vi har skaffat nya presenningar till taket, som en byggmästare ska komma hit och montera. Sedan hoppas vi kunna lämna in en ansökan till länsstyrelsen om bidrag till takrenoveringen. Inget är klart, men viljan är fortfarande oförstörd, säger han.
Virket till takstolarna är sedan länge beställt, men de kan inte levereras och monteras innan betalning har skett.
– Det har pågått ett kontinuerligt röjningsarbete. Vi har fått bort alla brandrester och frilagt hela vindsbjälklaget så man kan börja när takbjälkarna kommer.
Lars Sjöberg i spillrorna efter branden.
Lars Sjöberg berättar också att det ska ske en del putsarbeten i samband med att byggmästaren kommer för att fixa takpresenningarna.
– Det har fallit bort bitar från fasaden och det ska åtgärdas. Sedan finns det alltid att göra när man har park och trädgård att sköta, fortsätter han.
Förutom Regnaholm äger Lars Sjöberg ytterligare åtta 1700- och 1800-talsbyggnader runt om i Sverige.
– Bratteberg i Regna har jag sålt, men de övriga har jag kvar. EFS-kyrkan i Bollstabruk brann samma dag som Regnaholm, men där har jag tomten kvar. Nu ska det göras en del arbeten vid Sörby i Närke och vid Salaholm i Västergötland.
– Så det är en ganska upptagen 80-åring du pratar med. Det hade inte varit lätt ens om man bara haft ett hus, säger han.
Regnaholms herrgård, strax efter branden 2017.
Konflikten med räddningstjänsten i Finspång har han lämnat bakom sig.
– Jag anlitade en advokat som skulle kontrollera om det var rätt värderat efter branden. Han trodde att räddningstjänsten skulle stämmas, men det är ju meningslöst. Det var bortkastade pengar.
Nu handlar det om att få Regnaholm byggnadsminnesförklarat. Det skulle enligt Lars Sjöberg göra det lättare att få statliga bidrag till i första hand renoveringen av taket.
Där får han medhåll av Axel Unnerbäck i Vadstena, nu pensionär sedan många år, men tidigare vid Riksantikvarieämbetet.
– Vi har känt varandra i 60 år och pratades vid för några dagar sedan. Regnaholm skulle ha varit byggnadsminnesförklarat för flera år sedan. Att gå in där var som att kliva rakt in i 1700-talet. Men Lars sjöberg har inte velat göra det, utan har velat vara obunden. Men det är ju inget problem eftersom han är extremt noga med att allt ska vara som det varit.
Regnaholm före branden, som att kliva rakt in i 1700-talet.
Axel Unnerbäck betonar att det är länge sedan han slutade och inte vet hur man resonerar idag.
Vi frågar länsantikvarie Patrick Björklund.
Kan en brandskadad herrgård bli ett byggnadsminne?
– Jag måste nog säga att det kan bli svårt. En byggnadsminnesförklaring innebär att byggnaden ska uppbära speciella värden. Är den brandskadad blir det i princip en ruin man skyddar, säger Patrick Björklund.
– Men, fortsätter han, när det gäller bidrag är det inget krav att byggnaden ska vara byggnadsminne. Vi ger varje år bidrag till ganska många projekt som inte är byggnadsminnen.
Regnaholms herrgård i sin glans dagar.
Patrick Björklund rekommenderar Lars Sjöberg att ta kontakt med länsstyrelsen. Sedan är det många handlingar som måste fyllas i för att man ska komma fram till en tänkbar bidragssumma.
Hoppet finns.