Som bäst är KVBS med strax över 300 åskådare i snitt. De som var med förr kan med fog säga att det var bättre förr. Men att prata om hur det var då, på det glada 60-talet typ, och hur det är nu är förstås som att jämföra äpplen och päron.
Det är väl bara att erkänna att jag som många andra inte går på så mycket idrott live privat. Numera kan du se mycket hemma i din egna bekväma tv-soffa. Nära till kaffet, lättare att uppdatera Facebook och du kan ju till och med hinna med lite vardagsbestyr i paus. För jag när jag sitter hemma har jag inte ro att konstant sitta och titta på matchen, då måste det vara slutspelshockey i SHL eller en riktigt viktig streckmatch i fotbollsallsvenskan. I den vanliga serielunken blir jag lätt ofokuserad och missar ett och annat mål, jag menar, det är ju bara att se reprisen. Du sitter med mobilen och kollar så att det inte hänt något, är det någon kompis som sitter i tv-soffan blir det mycket snack om annat. Har du fått för dig att se matchen på en pub eller restaurang är det svårt att få något sammanhang i allt sorl.
Det är på plats på arenan som man får den största upplevelsen. För där blir man ett med matchen, det blir inte så mycket snicksnack om annat.
Jag kan komma på mig själv att helt plötsligt klappa händer i en härlig frenesi och skrika "kom igen nu då", "jobba jobba jooooooba" och "men domaren, det där var väl inget". Det gör många andra också, såväl juniorer som pensionärer. Det är väl egentligen inte i något annat allmänt forum du kan skrika dig hes förutom på just ett idrottsevenemang.