Det är i Österåker som det händer. I alla fall delvis. Christian Kjellvanders musik skapas här, men i den finns resan, längtan, mötena, de stora känslorna och kontinenten för blues, folk och americana där han hör hemma lika mycket som i Sverige.
Familjen Kjellvander kom till Österåker 2011 efter att ha kunnat pricka av allt på listan med vad som krävdes för en flytt till landet; att kunna ha hästar samt att ha gångavstånd till skolan var en del av det som blev möjligt.
– Jag älskar det, säger han om att bo i Österåker.
Tystnaden och lugnet är väsentliga för kreativiteten, men mer krävs: staden är viktig i Christian Kjellvanders liv. Över huvud taget är han väldigt lite antingen-eller.
– Jag tror inte på perfektion eller ultimata saker. Med skivan ville jag åt en skissartad känsla, som en stund på jorden, något pågående.
"Wild Hxmans", hans sjunde soloalbum, släpptes i slutet av oktober och fick strålande recensioner. "Trollbindande", "ett styrkebesked", "bästa albumet", "enormt välgjort", är några av omdömena.
Det glädjer Christian Kjellvander, samtidigt som han ser musiken som en egen resa. Något som han gör för sig själv och sina nära, som en dokumentation av tiden på jorden.
Han håller med om att "Wild Hxmans" är det bästa han har gjort hittills. Den ständiga rörelsen ska inte gå i sidled.
– Det är brytpunkten: när det är bättre än något annat trycker jag på "record".
Navet i albumet är låten "Curtain Maker" som skrevs förra vintern efter ett möte med en kvinna från Syrien. Kring den byggdes resten av skivan upp.
Det är i tomrummet mellan en inspelning och skivsläpp som han börjar om.
– Då har jag en period på fyra-fem månader när jag är fri. Ingen har tyckt något än, där finns inga "hjärnspöken".
[youtube id="l_lLcQCNilQ"]
Således har nästa skivprojekt redan påbörjats. Nu har Christian Kjellvander även tagit en del av sin tid på jorden och åkt på turné. Oskarshamn, Stockholm och Göteborg får besök den här helgen. Sedan kommer bland annat Norrköping, Östersund och Örebro innan han i februari fortsätter i Tyskland, Nederländerna, Österrike och Schweiz. Han säger att han älskar att turnera.
– Det är det närmaste man kommer ett 9-5-jobb. Det är den stora behållningen med jobbet, alla faser. När jag är hemma och skriver finns inga gränser för det kreativa eller tiden, det är mer abstrakt.
Turnén är uppskattad. "I sina bästa stunder en av de allra bästa sångarna vi har", samt "en countrysjäl i Leonard Cohen-land", skrev Norrköpings Tidningars recensent härom dagen.
Ibland skriver han ämnesspecifikt, berättar han, ibland beskriver han ett drömlandskap. Ingen slår klackarna i taket till musiken. Den har ett vemod som griper tag och som förstärks av den djupa rösten. Men Christian Kjellvander beskriver sig själv som en extremt hoppfullt lagd människa. Han framhåller hur allt är i rörelse, att världen trots allt blir bättre, men att vi inte alltid ser det och att vi tar mycket för givet.
– Jag har en positiv livsåskådning. Folk kan tycka att musiken är deprimerande, kanske för att den är karg. Texterna kan måla upp mörka scenarier. Men en stor del av hoppet är att se det smutsiga, det förstörda, inte bara moln och enhörningar. Perspektiv är det viktigaste.