– Jag, som är administrationsfobiker och -allergiker, startade firma – och så kan jag inte berätta om det för mamma och pappa, säger Jenny Wistbacka hemma i sin ateljé i Katrineholm, där hon är omgiven av wugglorna vars popularitet har lett henne in på företagarspåret.
Mamma och pappa, Maud och Krister, gick bort i maj förra året respektive i november 2017 och deras dotter hade så gärna velat se deras förvåning – och stolthet – över den väg som hennes liv har tagit nu. Men nu är det som det är och att konsten är läkande råder ingen tvekan om.
Jenny Wistbacka är en av de mest välkända profilerna i Katrineholms kulturliv och motorn bakom många stora teaterföreställningar. Att hon målar har kanske varit mindre känt, men konstinriktningen valde hon redan på gymnasiet. Sedan tog teatern allt mer plats tills kompisen Therese Fasth för åtta år sedan gav henne målargrejor och sa "kör!".
2015 började Jenny Wistbacka måla ugglor.
– Först såg de ut som vanliga ugglor, berättar hon.
Med tiden började hon lyssna på sig själv och på betraktarna och ta till sig av vad hon hörde: ögonen, färgerna och små bebisugglor under de vuxnas vingar tycktes tala till folk. Där lades grunden till wugglan, den lite luggslitna, storögda, färgstarka ugglan som har blivit Jenny Wistbackas signum. W som i Wistbacka, uggla som i uggla.
– Det finns många "uggle-människor". Jag är inte en av dem. Jag är mer en elefantmänniska, säger hon.
Samtidigt vill hon ta reda på vad det är med ugglor och andra djur som fascinerar folk.
– Jag tror att folk, främst kvinnor, känner igen sig. De kan identifiera sig i det fula och snygga, varma, mjuka, stolta och starka.
Wugglan är säker på sig själv, oavsett dagsform, och duger i alla lägen.
– Vi har så mycket att lära, säger Jenny Wistbacka.
Kanske är det ögonen som säger mest; stora, runda uggleögon känns trygga och lugna. Ögonen kommer också först när Jenny Wistbacka tar sig an en ny målning. I ateljén glömmer hon gärna tid och rum och har därför lovat sig själv att bara måla i dagsljus.
Att Jenny Wistbacka skulle nå ut långt med sina konstverk var inte en plan från början. Efter en marknad, där konsthantverkare och konstnärer samlades, fick hon tavlor över och bestämde sig för att lotta ut dem på sociala medier. Hon glömde att tala om att tavlorna fanns i Katrineholm och plötsligt exploderade intresset för wugglorna, berättar hon. Beställningar kommer från hela landet och Jenny Wistbacka har tagit tjänstledigt på halvtid från jobbet som teaterpedagog på kulturskolan, för att måla. Många vill se "familjeporträtt"; en pappawuggla får enligt önskemål Chewbacca-päls (efter den ikoniska varelsen i Star wars-filmerna), ett barn som tycker om My little pony får sin wuggla målad i pasteller. Ibland är önskemålen mycket specifika, ibland har konstnären fria händer.
Snart nog växte wuggle-familjen. Nu finns wugglorna också på kuddomslag, örhängen, förkläden, t-tröjor och muggar, med mera. Jenny Wistbackas plan är att öppna webbutik.
– Det är så roligt att måla wugglor. De är så självsäkra; "jag vill ha alla färger", säger hon med ett skratt.
Jenny Wistbacka ser måleriet som ett må bra-projekt – för henne själv och för alla som faller för konsten. Alla gillar den inte. Några tycker att wugglorna påminner om stora spindlar. Men wugglornas facebookflöde är fyllt av hjärtan och hejarop: "för varje tavla du målar blir världen lite bättre, stort tack för det", lyder en av kommentarerna.