Anna Bejefalk lärde sig tidigt att ta tillvara på saker, hellre laga än köpa nytt och att ta ansvar för att inte bidra till överkonsumtion. Under profilen Vintagehäxan jobbar hon med återbruk från en ateljé vid hemmet i Malmköping.
‒Där håller jag på med 50, 60 och 70-talstyger och försöker få in feministiska frågor i det jag syr. Jag köper inga nya tyger utan hittar mycket på second hand och via kontakter, men ofta är det begränsat utbud.
Hon ser ett problem i att gamla saker och plagg försakas för den senaste modellen.
‒Det är stor miljöpåverkan att framställa nya material och textilier och det är inte bara black friday längre, det är black week. Kollar man på till exempel min bror i 19-årsåldern, den överkonsumtion han och hans vänner håller på med är stor.
I häxans hem har tidigare gardiner blivit en klänning eller en topp, en gammal duk har förvandlats till en sjal, ett paraply har fått ett nytt handtag och ett örngott fungerar numera som innandöme i en blus.
Vintagehäxan har en obestridlig talang och fäbless för att skapa nytt av gammalt, men det är det långt ifrån alla som har.
‒Om man inte själv kan sy kanske mormor kan det, det gäller att ta tillvara kunskapen som den äldre generationen har. De hjälper nog mer än gärna till, min farmor sydde mycket och där lärde jag mig ifrån. Men det tänket finns inte i dag, det är så lätt att gå in på HM och köpa en ny tröja och företagen driver på så hårt med slit och släng.
Kan inte släkten bidra med kunskap finns det flera utbildningsvägar att gå. Vintagehäxan själv har en treårig sömnadsutbildning och en tvåårig kommunikation och dekorationsutbildning med inriktning återbruk i ryggen. På Eskilstuna folkhögskola finns sedan tio år utbildningen Recycle Design som kopplar samman hantverk med design och en medvetenhet om miljön.
Här kan man lära sig bokbinderi, skinn- och lädersömnad, att renovera och bygga om möbler eller sy om kläder.
Trendar återbruket uppåt?
‒Det är absolut allmänt en mer positiv trend bland många och det är mer accepterat att jobba med andra former. Det har professionaliserats lite på senare år, numera finns det inredningsföretag och stylistbyråer som jobbar mycket med återbruk och många företag kan tänka sig det och ser det nog lite som green wash, säger utbildningens kursledare och lärare Anna-Maria Hilborn.
Skolan håller till på ReTuna, som de var med och projekterade, och ser en ökning i sökande till distanskurserna.
‒Vi värnar om hantverkstekniker, att man lär sig grunderna och de äldre sätten att göra saker som går att använda nu med. Förr slöjdade man det som fanns tillgängligt, bodde man i skogen använde man trä. Nu har vi jättemycket sopor och då kan vi använda det, säger Hilborn.
Trenden uppåt märker även Vintagehäxan av.
‒Det verkar vara på gång, det är på tapeten på Antikmässan nästa år där fokus är på gamla tyger och "Återbruka mera", den stora Facebook-gruppen, växer jättemycket. Vi är ändå ett framtidsland som kommit långt i många frågor, det vore kul om till exempel statsministern kom i en återbrukad kostym någon gång.