Vingåkersmännen har sämst hälsa i Sörmland

Mer rökning än i andra Sörmlandskommuner, högre riskkonsumtion av alkohol, för lite motion och grönsaker. Folkhälsan hos män i Vingåker är sämst i länet.

Hur mår du?Stig Schönfeldt, 69, pensionär, Högsjö:– Lite halvdant, jag har fått diabetes typ 1. Jag har ont i fötterna. Jag har fått lägga om maten litegrann och äta lite nyttigare.

Hur mår du?Stig Schönfeldt, 69, pensionär, Högsjö:– Lite halvdant, jag har fått diabetes typ 1. Jag har ont i fötterna. Jag har fått lägga om maten litegrann och äta lite nyttigare.

Foto:

Övrigt2019-01-08 17:14

Siffrorna i landstingets länsövergripande hälsoundersökning talar sitt tydliga språk: män i Vingåker har för dålig hälsa. Och det bekräftas också av att det är den kommun som har den lägsta andelen män som själva upplever sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd, 67 procent.

– I Sverige över lag har mindre kommuner och landsbygdskommuner liknande problem med sämre fysisk och psykisk ohälsa, säger Siri Ward, miljö- och folkhälsosamordnare i Vingåkers kommun, som menar att Vingåker stämmer väl in i bilden.

Den främsta förklaringen till varför hälsan är sämre i Vingåker, och särskilt bland männen, är den låga utbildningsnivån.

– Vi har lägre utbildningsnivå än övriga länet. Det avspeglar sig i siffrorna. Vi kanske också har längre distanser, vilket kräver bilkörning och vardagsmotionen minskar, säger Siri Ward.

Siffrorna visar att bara 55 procent av männen i Vingåker rör sig de 150 minuter per vecka som är det nationella målet och som anses motverka hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes. I länet i stort är motsvarande siffra 63 procent.

Enkät: Hur mår du?

I Vingåker är 64 procent av männen mellan 18 och 64 år överviktiga eller feta. Fler än var femte Vingåkerman äter för lite grönsaker, mer sällan än en gång om dagen.

– Matvanor är ofta kopplat till utbildningsnivån, säger Siri Ward och pekar på att arbetet med att höja utbildningsnivån tillsammans med insatser för att öka sysselsättningsnivån är två av de viktigaste åtgärderna i kommunens folkhälspolicy för att förbättra folkhälsan.

Hon säger att visst är det viktigt att jobba med anti-rökkampanjer och att puffa folk till en mer aktiv livsstil. Men någon quick fix finns inte.

– Och från kommunen är det viktigt att prata om psykisk ohälsa, att inte stigmatisera och visa att man inte behöver klara saker själv. Män söker vård senare i ett sjukdomstillstånd och det finns sociala konstruktioner för vad en man anses ska stå ut med. Vi behöver gå emot de mönstren.

Finns det hopp att förbättra folkhälsan i Vingåker?

– Ja, vi har alla möjligheter att utvecklas positivt, men det gör sig inte självt. Vi måste våga fråga varandra hur vi mår och stötta varandra.

Receptet för kommunen är samverkan. Siri Ward pekar på att folkhälsoarbetet måste göras av alla kommunens delar och hon ser att samverkan i dessa frågor blivit bättre.

– Vi har alla ett mål att vi ska vara en kommun där man mår bra.

Under 2019 går projektet Framtidstro vidare med bland annat en killpepp-dag på sportlovet. Genom att jobba med kommunens unga är förhoppningen att hälsosiffrorna blir bättre på sikt.

Vingåkersmännens hälsa i siffror

20 procent är riskkonsumenter av alkohol (motsvarande siffra i länet är 15 procent

13 procent är dagligrökare (9 procent i länet)

55 procent är fysiskt aktiva 150 minuter per vecka (63 procent i länet)

21 procent äter grönsaker mer sällan än en gång om dagen (16 procent i länet)

64 procent är överviktiga eller feta (61 procent i länet)

13 procent känner sig stressade (13 procent i länet)

27 procent har sömnsvårigheter (28 procent i länet)

70 procent har bra eller mycket bra tandhälsa (74 procent i länet)

67 procent anser sig ha bra eller mycket bra allmäntillstånd (73 procent i länet)

Källa: Landstingets liv och hälsa-undersökning 2017

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!