Den ekonomiska situationen för Vingåkers kommun är ansträngd. Det konstateras i den ekonomiska uppföljningen för januari till och med april i år. Prognosen visar i dagläget på ett underskott på drygt sex miljoner kronor.
Orsakerna står att finna i de prognostiserade underskotten för socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nu måste nämnderna redovisa vilka åtgärder de tänker vidta, för att klara budgeten, förklarar kommunstyrelsens ordförande Anneli Bengtsson (S).
– De lämnar röda siffror, och måste återkomma med hur de ska kunna komma i sina ramar, säger hon.
2019 kan också bli ett kärvt år för kommunens ekonomi. Enligt det underlag till budget, som kommunfullmäktige ska ta ställning till vid sitt nästa sammanträde, har kommunen haft en god ekonomisk utveckling under 2000-talet. Men "de kommande åren ser det dock inte lika ljust ut", enligt skrivelsen. Vingåkers kommun har en resursfördelningsmodell, som ska ligga till grund för hur mycket pengar nämnderna får. Kostnaderna räknas upp enligt vissa principer, bland annat tas hänsyn till befolkningsutvecklingen, som antalet äldre och hur många barn som finns i skolan.
Om denna modell skulle följas till punkt och pricka, skulle kostnaderna öka mer än intäkterna, och kommunen skulle gå back med 8 miljoner 2019 och med 19 miljoner 2020.
För att detta inte ska bli verklighet, har Socialdemokraterna i sitt budgetförslag föreslagit flera omdisponeringar av kommunens pengar. Bland annat tas den så kallade demografiska reserven i anspråk. Den utgörs av pengar, som skulle ha avsatts för framtida utmaningar. Dessa pengar kommer nu i stället att användas i 2019 års budget.
– Vi har gjort omfördelningar av de pengar vi har i dag, säger Anneli Bengtsson.
Dessutom får barn- och utbildningsnämnden inte lika mycket pengar, som den skulle ha fått enligt resursfördelningsmodellen.
Trots detta skjuter kommunen till pengar både till barn- och utbildningsnämnden och till socialnämnden nästa år, enligt Socialdemokraternas förslag; barn- och utbildningsnämnden får fem miljoner mer, utöver direkta kostnadsökningar för löner, lokaler och liknande.
I slutändan skulle kommunen göra ett överskott på 5,7 miljoner nästa år, enligt S-förslaget.
Hur kommunen ska klara sin ekonomi de kommande åren, återstår att se. Mycket är beroende av statsbudgeten, och därmed av utgången i höstens riskdagsval, konstaterar Anneli Bengtsson.