Lugnet har hunnit sänka sig efter en välbesökt vernissage och Åke Mokvist pustar ut omgiven av nya och nyfunna vänner.
‒Det har varit en bra dag! Det gick knappt att prata i allt tjatter, konstaterar han.
Numera är fotografen och författaren till de två böckerna om De ovanliga, som kom ut i början av 2000-talet, bosatt i värmländska socknen Rämmen där även Esaias Tegnér och Sigge Stark bott.
‒Det finns litteratur i luften där, säger Mokvist stillsamt.
Omgiven av alla de original han mött och vars öden han skildrat i sina böcker om de ovanliga finns det de som gjort ett särskilt avtryck i hjärtat.
‒Helena Langenhed som bodde i Hindås utanför Göteborg var en fantastisk kvinna. Evert Taube skrev Rosa på bal till henne.
På frågan om de ovanliga fortfarande står att finna eller om de är utrotningshotade svarar han eftertänksamt.
‒ I dag finns en massa sociala nätverk och man behöver inte kämpa på samma vis. Det finns alltid folk som är utanför, men numera är det mer tragiska figurer och knarkare, inte de som jag skrev om. Det är sällan man stöter på dem.