Jag är en tjej som har gått genom utredning på utredning, den senaste var på Kompassen. Där kunde de se att jag skulle klara två timmar ute i arbetslivet. När jag var klar skulle jag över till Verksam. Då undrar man vad är Verksam för anstalt egentligen?
Jag blir så förbannad. Vad har människorna som jobbar där för utbildning? Jag tror det är folk som inte har någon utbildning alls.
Jag skrevs in förra året den 20 november och får vara i Verksam till 20 november i år. Det går ut på att vi ska ut på arbetsmarknaden och försöka hitta ett jobb.
Vi fick först gå ut och söka ett jobb, men det gav bara nej-svar, då tröttnar man snart. Min handläggare från arbetsförmedlingen tog tag i saken och hjälpte mig och fick tag på en plats. Där fick jag vara, men vart tog handläggaren vägen sedan. Jo, han återuppstod och hade ett möte. Lovade att jag skulle få hjälpmedel, men vart tog det vägen? Sedan var han puts väck. Dagarna går, månaderna går, inget händer.
Jag ringer och får meddelandet "Semester, återkommer på måndag". Jag ringer på måndagen, men ingen svarar... Jo nu, nej, jag har kommit till en telefonsvarare. Jag säger att det är jag och blir lovad att han ska ringa upp. Men det gör han inte, det går fyra veckor – ingen ringer.
Jag kommer hem, oj, ett brev från Verksam som kallar mig till ett nytt möte. Det enda handläggaren bryr sig om är att hans handdator är puts väck.
Vad är Verksam för något? De ska hjälpa oss ut i arbetslivet. Jag ser det som en lekstuga.
Tiden går och jag går och jobbar två timmar, inget händer. Så en eftermiddag dyker handläggaren upp på min arbetsplats, men jag är inte där. Han frågade om det gick bra för mig. Ja, sa min arbetsgivare, men det finns ju inte så mycket att göra. Så går handläggaren därifrån. Jag blir kallad till möte igen och dessa möten är så korta att jag inte hinner slå ner ändan på stolen. Jag är så arg och ledsen att jag vill bara försvinna. Varför har de Verksam? För att göra oss sjukare, eller? Slå igen skiten!
Så blir jag sjuk är bort längre tid, men får ett nytt möte. När vi ska börja snacka om vad som händer mig, tittar han på klockan och säger att han måste gå. Frågar vad jag har för betalning. Jag har halv sjukpeng och sjukersättning livet ut. Bra, svarar han, då klarar du dig
Sjukkassan sa att handläggaren skulle snacka med min arbetsgivare. Det är nu två månader sedan och han har inte varit där än. Vad menar han med det?
Jag nu är det snart slut, då får jag väl gå och sätta mig på socialen som alla andra.
Varför ska vi vara inskrivna där, när de inte kan hjälpa oss tillbaka till arbetslivet.
Vet ni hur roligt det är att leva på fattigmansunderstödet? Man har inte råd med något mer än mat.
Kom igen, nu måste vi faktiskt börja säga ifrån och höja våra röster. Visst finns det en plats för oss någonstans...
ARGSINT