Händelser typ bilsemester i Norge med morsan och farsan där sista natten skulle tillbringas i terrängen i gränstrakterna i närheten av Idre. Före läggdags plockades spritköket fram – det skulle festas på varm korv och norsk räksallad. Dessvärre hade nog räksalladen sett sina bästa dagar, för några timmar senare trängdes alla tre i tältöppningen och strax efteråt var allas magar tomma igen. Det blev en aningen orolig natt om man säger så.
Tyvärr dyker Norge upp även i andra tältsammanhang. I många år var det obligatoriskt med en veckolång fisketripp till Stugudal i skuggan av Sylarna. Brukade alltid vara i början av juli, men trots det kunde det bli rejält kallt på nätterna. Och det kunde också bli rejält blött. Men tältas skulle det – trots att campingen även erbjöd små, men framför allt varma stugor. Och resesällskapet, en familj hemifrån byn, bodde naturligtvis i en mysig och varm stuga. Nu hör det till saken att mina föräldrar inte var några höginkomsttagare direkt – och dessutom sparsamma. Så tält fick det bli.
Den enda ”lyxen” var en livsfarlig gasolvärmare som placerades vid fotänden. Om någon kom åt den med fötterna och den välte var risken väldigt stor att tältet brann upp. Och man kan ju ligga sömnlös för mindre …
Men det blev ju morron så småningom och det var dags att krypa ur den lite fuktiga sovsäcken á la 60-tal, borsta frosten av tältduken och borsta tänderna nere vid sjön. Sedan plockades spöna fram och jakten på röding och öring inleddes vid sjöar, tjärnar och fjällbäckar.
Det ska noteras att föräldrarna plockade fram plånboken till slut och vi lämnade tältet hemma något år senare. Det ska också påpekas att jag inte sovit i tält de senaste 35 åren. Det var nära en gång i slutet av 80-talet i ett regnigt Hultsfred – men jag tillbringade natten likt en fällkniv i min lilla Toyota Celica i stället.