- Första personen är på plats kring klockan fem på morgonen vid den norra terminalen och sedan öppnar vi klockan sex. Då brukar det vara en lång kö av lastbilar här utanför som väntar på att lasta på godset från tåget, säger Johan Öhman, terminalchef på Katrineholm Rail Point AB.
Den norra terminalen har öppet mellan sex på morgonen och nio på kvällen. På morgonen väntar ett fullastat tåg och på kvällen lämnar tåget terminalen med alla containrar och trailers som kommit med lastbil under dagen. Hela verksamheten kretsar kring tågtiderna och av- och pålastning av gods.
Personalen på Katrineholm Rail Point AB vet av säkerhetsskäl inte vad det är i containrarna. Men det mesta i lasten som kommer till Katrineholm körs in i Mälardalen. Just nu är det sexdagars trafik till Logistikcentrum från Duisburg i Tyskland vilket innebär ett fullångt tåg om dagen. Johan Öhman säger att han är trött på att höra att det inte skulle ske någon utveckling på området.
- Vi har gått från en anställd till fyra och en halv på tre år. Om vi hade haft den här utvecklingen om tio år, då hade jag börjat bli orolig, men inte nu. Tidigare jobbade jag med logistik i Eskilstuna och där hade vi samma typ av utveckling som vi har haft här men under en sjuårsperiod. Det är viktigt att vi sätter kvalitet främst. Vi gör ungefär åttio lyft om dagen och då måste det ske på rätt sätt.
Ett lyft innebär en av- eller pålastning från till exempel en lastbil till marken eller från marken till tåget och Katrineholm railpoint AB får betalt per lyft. Det är maskinen som Johan Öhman kallar "trucken" som sköter lyften och den kan hantera uppemot 45 ton.
- Det är inget man kör med i stan direkt.
Han tror att kritiken mot Katrineholm Rail Point AB och Logistikcentrum grundar sig i att det är svårt för kommuninvånarna att veta vad som egentligen sker bakom grindarna.
- Betraktaren ser bara den här gigantiska grusplanen och tänker "vad händer här egentligen?" Men det pågår verksamhet som inte syns utifrån, femtio procent av det vi gör är administrativt arbete på kontoret. Det är nödvändigt för att vi ska kunna följa såväl containers och trailers som järnvägsvagnar i varje led i transportkedjan. Jag tror att vi kör på ungefär 75 till 80 procent av vår kapacitet i dag och att vi skulle kunna ta in två till tre tåg till på nuvarande personalstyrka.
Anders Thörnström, ordförande för Katrineholm Rail Point AB och projektchef för logistikcentrum, tror att det kan vara svårt att hålla isär vem som äger vad när det kommer till logistikcentrum. Katrineholm Rail Point AB sköter terminalerna men arrenderar marken av logistikcentrum.
- Det kanske ser tomt ut just nu, men en dag kanske verksamheten exploderar här och då är vi väl förberedda för att tillgodose kundernas behov.
Han framhåller också vikten av att Logistikcentrum är flexibelt och att det är en av anledningarna till att företag som Van Dieren valt att stanna kvar.
- Kritiken mot logistikcentrum bottnar ofta i att förväntningarna på en snabb utveckling är mycket stora. Men siffrorna blir stadigt bättre och i år tror vi att vi kan nå en break even. Den här typen av projekt är långsiktiga och vi ser positivt på framtiden.
Anders Thörnström tror att det kan komma att lossna för Logistikcentrum när lågkonjunkturen vänder och företag börjar se sig om efter nya etableringsmöjligheter.
- Logistikcentrum lämpar sig väldigt bra för till exempel lagerhantering och andra logistikintensiva verksamheter.
Johan Öhman framhåller dock att de håller nere förväntningarna.
- För företag handlar det inte bara om att "flytta hit". Man måste kanske ställa om hela sin logistikkedja från lastbil till tåg.