Drygt 40 procent av ägarna till de cirka 4 900 byggnader som erbjudits fiberanslutning har nu anmält sitt intresse. Det är en normal siffra, menar Helen Solver, leverans- och produktionschef vid Utsikt bredband.
– Det brukar tillkomma ett ganska stort gäng som vill ansluta sig när det börjar grävas. Men de kan behöva vänta längre än de som anmält sig tidigt.
Detsamma kan komma att gälla för ägarna till de cirka 250 byggnader som inte fått erbjudandet.
Solver avvisar misstanken om att de dyrare objekten – vissa kan kosta upp emot en halv miljon kronor att ansluta – har valts bort till förmån för exempelvis obebodda hus för att snabbt och enkelt uppnå den avtalade andelen erbjudanden.
– Vi har valt bort de som är mest svåråtkomliga och därmed minst ekonomiska utifrån hur vårt nät ser ut i dag och hur vi tänker oss att bygga stamnätet.
Inte bara avstånd har varit avgörande när vissa byggnader har undantagits från erbjudandet.
– Det är lite olika. Det kan vara andra faktorer som påverkar, som mark- och vägförhållanden. Bor man till exempel på en ö är man kostnadsmässigt svåråtkomlig.
Utsikt har valt ut de 95 procenten från en adresslista som kommunen har tillhandahållit.
– Byggnaderna behöver inte vara hushåll. De kan vara lantbruksfastigheter, verksamhetslokaler och så vidare.
Så ni vet inte själva vilka typer av byggnader som ni erbjudit uppkoppling?
– Jodå. Utifrån listan har vi tagit reda på det genom information vi har köpt in externt. De använder väl fastighetsregistret.
Om jag säger att erbjudanden även gått ut till byggnader som saknar elektricitet eller närmast är att betrakta som ödetorp?
– Det kan ha hänt. Vi får bara fram information om vad det är för slags byggnad, till exempel ett fritidsboende.
Frågan är då om det finns exempel där också den "kostnadsmässiga svåråtkomligheten" kan ha missbedömts.
– Det är jättesvårt att svara på. Det skulle ta jättelång tid för oss att åka ut och titta på vartenda hus. Om det har skett misstag eller inte kan säkert alltid ifrågasättas.