Utredaren: Rappare tag krävs

Skolan reagerar och agerar ofta inte tillräckligt snabbt och grundligt för att stoppa ogiltig frånvaro, enligt en statlig utredning. Nästa läsår kan det komma förslag på en skärpt skollag.

Malin Gren Landell presenterade utredningen i början av 2017. Framåt våren eller sommaren bör den utrymma i konkreta lagändringsförslag, tror hon.

Malin Gren Landell presenterade utredningen i början av 2017. Framåt våren eller sommaren bör den utrymma i konkreta lagändringsförslag, tror hon.

Foto: Ekströmer/TT Jonas

Övrigt2017-11-09 06:00

– Men mycket av det som vi lyfter fram i utredningen kan skolorna jobba efter redan nu.

Psykologen och medicine doktorn Malin Gren Landell ledde utredningen "Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro" på regeringens uppdrag. Hon tycker att lagstiftningens bestämmelser om skolans och huvudmannens verksamhetsansvar generellt är bra. Problemet är efterlevnaden.

När det gäller problematisk skolfrånvaro uppmärksammas den ofta inte tillräckligt snabbt, menar utredningen. Kartläggningen av orsakerna till elevers skolk är sällan tillräckligt djupgående och det förebyggande arbetet brister.

För att minska faran för att barn och unga i riskzonen ska tappas bort, föreslår utredningen en skärpning av delar av skollagen. En helt ny paragraf ska göra skolan skyldig att vidta åtgärder mot skolk som bedöms göra det svårt eller omöjligt för eleven att nå utbildningsmålen.

Paragrafen har ett högt och värdefullt signalvärde, anser Malin Gren Landell. Den förtydligar dessutom rektors ansvar för att orsakerna till frånvaron utreds med skyndsamhet.

– Skyndsamheten som gäller för hjälp till elever i behov av särskilt stöd bör gälla också skolfrånvaron. Vi vill ha det inskrivet i skollagen så att vikten av skyndsamhet inte glöms bort och gäller lika för alla skolor.

När krävs då ett skyndsamt agerande? Det måste skolan bedöma utifrån skadan som skolket vållar den enskilda eleven, menar Gren Landell. Men med ett tidigt ingripande uppmärksammas eleven på att den är sedd och är saknad i skolan, vilket enligt utredaren också är en viktig signal.

– Tidsfaktorn är avgörande. Att inte ta tag i frånvaron gör att eleven känner det som att det inte spelar någon roll om den är i skolan. En annan aspekt är förstås att agera innan eleven missat för mycket i skolan och börjar älta det. Den lilla tid det tar för skolan att uppmärksamma frånvaron har man sedan igen mångfalt.

Skolan måste generellt bli bättre på att systematiskt registrera och följa upp elevernas frånvaro, framhåller Malin Gren Landell. Hon menar att det är väl beprövat att det minskar frånvaron.

För att eleven ska förmås att komma tillbaka till skolan är det viktigt att insatserna anpassas till elevens behov. Alltför ofta vidtas åtgärder utifrån antaganden i stället för skolkets orsaker. Enligt förslaget till regeringen ska grunderna till frånvaron utredas av skolan i samråd med vårdnadshavare och, om det behövs, elevhälsan.

"Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro" ställer också krav på systematiska överlämningar när elever i riskzonen lämnar en skolform eller skola för en annan, till exempel går från nian till gymnasiet.

Vidare föreslås bland annat att skolk ska förebyggas med så få håltimmar som möjligt – helst inga alls – i elevens scheman.

Utredningen behandlas nu av Utbildningsdepartementet. I vår eller sommar väntas ett lagförslag.

Pojkar och flickor skolkar lika mycket

Skolk är lika vanligt bland pojkar som flickor. I grundskolan skolkas det framför allt på högstadiet.

Enligt Skolinspektionens senaste granskning (hösten 2015) var 1 700 elever frånvarande från landets grundskolor minst fyra veckor i följd, 194 av dem i mer än ett läsår.

18 000 elever hade osammanhängande frånvaro.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!