Nazisten kartlade Anders Ingvarsson, chefredaktör och ansvarig utgivare för Gefle Dagblad och nyhetssajten Hela Hälsingland. Under flera år hade nazisten samlat information om sabotage och om hur man begår mord – och kartlagt journalister. Han hade också en specialbyggd väska, en lönnmordsväska.
I veckan inleddes rättegången mot nazisten.
– Den dag jag är rädd kommer jag inte att jobba kvar. Men vad den urholkande oron gör med journalister, det är jag rädd för, säger Anders Ingvarsson till Sveriges Radios program Medierna.
Hot mot journalister är vanliga och enligt den undersökning som Göteborgs universitet presenterade för ett år sedan har sex av tio journalister någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier i samband med sin yrkesutövning.
Hot, våld och trakasserier drabbar även medarbetare på Katrineholms-Kuriren. Vi accepterar det aldrig, vi anmäler det och fattar åter pennan för att göra vårt jobb. Men precis som Anders Ingvarsson säger så är den stora frågan vad den urholkande oron gör med journalistiken? Undersökningar har visat att hot, hat och trakasserier gör att var fjärde journalist svarar att de undvikit att skriva om, eller bevaka, ett ämne.
Journalistik har en viktig roll i en demokrati. Just nu är vi mitt i en valrörelse och självklart påverkar journalistiken till viss del valet genom artiklarna vi publicerar och den effekt de har på läsarna. Samtidigt ska nyhetsjournalistiken vara konsekvensneutral. Vår uppgift är att gräva, granska och upplysa – även om uppgifterna är obekväma och kan uppfattas ligga fel i tiden. Sen är det upp till ansvariga att besluta om vilka följderna av ett avslöjande ska bli.
Sannolikt tycker vissa att tidningen är orättvis som gräver fram obekväma saker mitt i valrörelsen
I onsdags ledde Katrineholms-Kurirens granskande journalistik till att Liberalernas i Katrineholms toppnamn avgick mitt under valrörelsen efter att det stod klart att han straffats för hemfridsbrott. Katrineholms-Kurirens belyste fakta, partiet beslutade om följderna.
Sannolikt tycker vissa att tidningen är orättvis som gräver fram obekväma saker mitt i valrörelsen. Och att ha åsikter om nyhetsrapporteringen är bra och viktigt – och en del av de demokratiska rättigheterna. Men att hota, hata och trakassera är aldrig okej. Och när politiker misskrediterar medierna är det också frågan om något annat, något som är djupt oroande för demokratin.
– I den här valrörelsen har vi sett flera exempel på hur politiker och andra partipolitiskt anslutna valt att medvetet misskreditera medier för deras nyhetsprioritering och utförda arbete, skriver Jeanette Gustafsdotter, vd för branschorganisationen Tidningsutgivarna, i det uttalande hon gjorde i veckan efter att ha begärt ett möte med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson för att diskutera hot mot medierna.
Kravet på ett möte kom efter att Moderaternas riksdagsledamot Hanif Bali uttryckt anspelningar på krig och hot mot medier genom ett inlägg i sociala medier. (Ett inlägg som senare avpublicerades). Jeanette Gustafsdotter påminner om att det aldrig kan accepteras att den instans som är satt att stifta lagar, riksdagen, angriper journalistiken, som ju är en av demokratins grundpelare.
Utan journalistiken finns snart ingen demokrati. Det kan vara värt att påminna om två veckor före valdagen.