Under en sommar ska det vallskördas tre gånger. De första två har bara gett halv skörd. Nu sätter bönderna allt sitt hopp till årets tredje och sista skörd som är om cirka sju veckor. Allt regn är välkommet.
– Det ingår i jobbet att det är lite nervöst, men det här är det torraste året jag har varit med om.
Jakob Gustafsson har tio års vana av att bruka en gård och har haft mjölkkor i sex år. I dag har han 32 kor som mjölkar och lika många kalvar och kvigor. För att utfodra dem behöver han 600 balar per år.
– Vi har inte en chans att komma upp i det i år. Vi tar redan nu av vinterfodret som är en blandning av ensilage och spannmål.
Flera markägare, som inte är lantbrukare, har hört av sig och erbjudit honom foder från deras arealer till ungdjuren, men de resurserna är också slut nu. Bönderna i Vingåker känner varandra och vet att det inte finns mer att hämta från omgivningarna och grovfodret i övriga landet täcker inte behoven.
[bild nr="2"]
– Djuren får inte svälta och kvaliteten på fodret får heller inte vara för dålig för då slutar korna att ge mjölk.
I dag ska han slå av spannmål, som egentligen skulle skördas i höst, medan det fortfarande är grönt och göra ensilage av.
– Om allmänheten vill hjälpa oss är det bästa man kan göra att köpa kött och frysa in, säger Jakob Gustafsson.
Tider för slakt är redan inplanerade för resten av året. Han är även inställd på att han bli tvungen att skära ner antalet mjölkkor till 25 stycken. Än så länge känner han inte ren panik, men oron finns där hela tiden och han förstår de bönder som mår riktigt dåligt.
– Det kan lätt bli en nedåtgående spiral. Du köper foder för sista pengarna och tror att det ska vända. När det inte gör det måste du nödslakta och det är kö till slakteriet. Det är en stor skamfläck för varje bonde att inte klara sköta sina djur.