Tidigare i veckan skrev Katrineholms-Kuriren om den populära ungdomsserien "Skam", och frågade några gymnasieelever varför serien är så omtyckt. Flera av eleverna uppgav då att de kände igen sig i serien.
"Skam", som är en norsk dramaserie, handlar om ett gäng gymnasieelever och deras möten med bland annat vänskap och missbruk. Serien belyser även sociala mediers vikt i ungdomars vardag.
Men hur mår egentligen våra ungdomar? Folkhälsocentrums senaste undersökning "Liv & Hälsa ung 2014", visade på en tydlig nedåtgång i alkoholkonsumtionen hos Sörmlands niondeklassare. Däremot kunde man se en motsatt utveckling av psykosomatiska besvär som ångest och stress. Andelen gymnasieelever som svarade att de någon gång använt narkotika blev större, och övervikten visade sig vara ett växande problem.
Katarina Gustafson på enheten för hållbar utveckling i Sörmland, tror att mycket har att göra med förändringar i livsstilen, både hos ungdomar och vuxna. Problemen går att se även på andra håll i landet, och i världen.
– Övervikten är ett globalt problem som inte enbart har med kosten att göra. Livsstilen har förändrats, säger hon
Den fysiska aktiviteten ser inte riktigt ut som förr, och många föredrar att sitta och surfa på sina mobiltelefoner.
– I dag sker allt mer öppet, något som förr skulle förbli privat får massa "likes". Mycket blir offentligt på ett annat sätt och det gör att det blir svårt att bearbeta. Det har givetvis sina fördelar också, att kunna prata med människor även om man kanske saknar vänner.
Sömnbesvär och ökad stress kan vara relaterat till mobiltelefoner och internet. Men prestationsångesten i skolan har också betydelse.
– Förändringarna i betygssystemet upplevde många vara stressande, säger Katarina Gustafson.
Det kan vara viktigt att ha en vuxen man kan prata med, även om det kan vara jobbigt.
– Jag vet inte riktigt varför den här serien heter "Skam" men ibland är det just så att många tycker att det är jobbigt att prata om problem.
Strax efter sportlovet kommer "Liv & Hälsa ung" att utföra sin sjätte undersökning. Då får vi veta mer om vilka problem som blivit större respektive mindre hos våra ungdomar.