Ett bibliotek är öppet för alla och används ibland också som värmestuga, fritidsgård och arena för konflikter. Om biblioteken speglar samhället där de finns, så är Katrineholm ett samhälle med en del barn och ungdomar som saknar omsorg och tillsyn av en nära vuxen på eftermiddagar och kvällar.
Fackförbundet DIK presenterade i förra veckan resultatet av en ny undersökning av arbetsmiljön på landets bibliotek. Enligt undersökningen har fyra av tio bibliotekarier upplevt en ökning av social oro, kränkningar, våld och hot på sin arbetsplats bara de två senaste åren. Biblioteket i Kulturhuset Ängeln i Katrineholm utgör inget undantag från det allmänna läget.
‒Frågan var aktuell redan innan debatten uppkom första gången, säger bibliotekschefen Hanna Rasmussen.
I Katrineholm förekommer det då och då att vuxna hamnar i bråk eller är aggressiva. Det är sällan som personalen känner sig trängd eller hotad. I stället gäller bekymret främst barn och ungdomar som vistas på Ängeln utan sina vuxna. Ibland kan det handla om barn som är bara några år gamla och som är i lokalerna med något äldre syskon. De unga är inte i lokalerna för att de i första hand är intresserade av läsning.
‒Det finns en stark frustration över att vi inte kan erbjuda dem det de behöver, säger Linda Göth, bibliotekarie och DIK-representant.
‒Man känner sig otillräcklig. Alla känner de här barnen, och det finns ett stort samhällsengagemang hos personalen, säger Hanna Rasmussen.
Det blir lätt stökigt och högljutt i lokalerna och konflikter barnen emellan. Bibliotekspersonalen skulle behöva vara både kuratorer, poliser och socialtjänst ibland.
‒Det här är vårt ansvar, men det är också många andras ansvar, säger Hanna Rasmussen.
‒Vi behövde samordna det här arbetet, säger Lisa Harlin, bibliotekarie och skyddsombud på Ängeln.
Och det är precis vad som görs. Sedan lång tid tillbaka finns ett samarbete kring barnen mellan kommunala förvaltningar. Biblioteket har även haft, och har, egna satsningar. Ett exempel är projektet Tweenies, en ledarledd eftermiddagsverksamhet på Ängeln som var till för barn mellan åtta och tolv år. Nu har biblioteket ett nära samarbete med polisen som ofta tittar in, samarbetet med socialtjänsten är tätt liksom det med Ungkulturhuset Perrongen. Biblioteket har också en del föräldrakontakt, även om den i första hand sker med socialtjänsten. En helt ny satsning är Lyckliga gatorna, en verksamhet som inleddes med två välbesökta gatufester i bostadsområden i somras och som har fått sin fortsättning i eftermiddagsverksamhet för unga ute i områdena.
I februari gjorde Arbetsmiljöverket en inspektion på biblioteket i Katrineholm och fann en brist i riskbedömningen kring våld och hot.
‒Vi har inte varit exemplariska med att dokumentera incidenter, säger Hanna Rasmussen.
Efter inspektionen gjordes ett grundläggande arbete med vad som ska gälla både vid små incidenter och mer allvarliga händelser. Personalen har skapat en bättre struktur, bland annat genom en tydlig åtgärdstrappa utifrån olika situationer. Dessutom ska alla dela på bördan när något händer.
‒ Arbetsmiljöverket gav oss väldigt bra verktyg, säger Hanna Rasmussen.
Bland annat handlar det om personalens insikt om att bekymret inte kommer att försvinna, men att det strukturella arbetet gör det lättare att hantera.
‒Vi måste acceptera att det är som det är och lära oss hur vi förhåller oss till det. Det kommer inte att försvinna helt. Acceptansen har gjort det lättare, säger Lisa Harlin.
Arbetsmiljöverket har efter ett återbesök avslutat ärendet på biblioteket.