Precis som bröstcancerdrabbade Carina Wetterhus från Strängnäs är det många patienter som säger att de känt sig trygga under själva vården. Men efter avslutad behandling, när cancern ska vara borta och de behöver hjälp att komma tillbaka till vardagen, då finns inte samma stödmöjligheter.
Inom Landstinget Sörmland är det verksamhetscheferna för onkologkliniken och paramedicin som har ansvar för att det finns riktlinjer när det gäller patienternas rehabilitering. De är medvetna om att behovet av efterstöd är stort bland deras patienter och att landstinget inte besvarar det i dag.
‒Det finns kuratorer och resurser till patienter i det akuta skedet men det är det svårt att tillgodose de här behoven efter avslutad behandling. Resurserna räcker inte, säger Carina Larsson, verksamhetschef på onkologkliniken.
Enligt Rose-Marie Hedlund, verksamhetschef på paramedicin i Sörmland, saknas inte bara resurser utan även rutiner inom landstinget när det gäller efterförloppet. Anledningen, menar hon, är att verksamheten fortfarande håller på att anpassa sig efter de standardiserade vårdförlopp som införts i Sverige. I april förra året infördes detta för bröstcancerpatienter.
Det handlar om att göra vårdförloppet mer effektivt, minska väntetiderna och samtidigt få en cancervård som ser likadan ut oavsett var i landet du bor. Hur rehabiliteringsbiten ska se ut i vårdförloppet är inte klart än.
‒Vi jobbar för att hitta ett flöde för var man ska få sin vård. Vi har inte resurser för det här inom specialistvården och då måste det vara tydligt vilken som är nästa stödfunktion som ska kunna ta emot patienten. Där är vi inte klara i processerna, säger Rose-Marie Hedlund.
Hon tror att primärvården kommer att spela stor roll för rehabiliteringen framöver. Det är också dit, till sin vårdcentral, hon hänvisar patienter som eventuellt har behov av efterstöd idag.