Något tillförlitligt byggår finns inte, för Sörtorpet vid Morjanå, men förr var huset trädgårdsmästarbostad åt trädgårdsmästaren vid Morjanå gård, en bit längre bort. 1909 står det i taxeringen, men golven i matrummet och på övervåningen, kilsågade grangolv i 1800-talsdimensioner, viskar om äldre tider.
Huset är byggt direkt på berget och inte i någon frodig dal, där trädgårdsmästaren kunde odla.
– Man ville väl inte ta med jobbet hem, säger Staffan Källström, som bor i huset med sin fru Kicki Wåhlin Källström, lärare, och tre hundar: Doris, Kandro och Ylva.
Just den här dagen, bara ett par dagar före julafton, har Staffan Källström semester från jobbet som kanslichef i Gnesta kommun på grund av "vård av sjuk hund". Kandro har kastrerats och går med tratt och han och hundflickorna håller järnkoll på besökare, innan de lägger sig och vilar i varsin resväska.
– Vad ska man göra med gamla resväskor? Man kan sälja dem, eller så kan man lägga en hund i dem, konstaterar Staffan Källström.
Familjen kom först i kontakt med huset 2003, när Kicki och döttrarna gick och red på Morjanå. På den tiden bodde Morjanås tidigare arrendator kvar i halva huset sommartid och familjen fick tips om att hyra den andra halvan, när Kicki Wåhlin Källström ville ha någonstans att byta om inför hästridningen. Ett antal somrar hyrde familjen andra halvan av huset, det som i dag är hall, kök, matrum och gästrum, samt övervåning. Arrendatorn, som då var i 90-årsåldern, hade de rum som i dag är familjen Källströms bibliotek, duschrum och vardagsrum. I biblioteket hade arrendatorn "torrkök" utan rinnande vatten och inget badrum. Från 2006 hyrde Källströms hela huset och 2012 fick de möjlighet att köpa loss hela kullen.
[bild nr="1, 3, 4, 22"]
– 2014 började vi renovera. Vi ville egentligen bara ha dusch och förbränningstoalett på lilla toan, det som var hall i arrendatorns halva, när han bodde här. Men när de skulle börja dra vatten lyfte de på golven och det blev mer arbete. Vad man än lyfte på blev det följdverkningar, säger Staffan Källström.
En golvbjälke var 20 cm i ena änden och 12 cm i andra änden, på grund av fukt som vittrat sönder bjälken. i nuvarande biblioteket låg det någon form av kolstybb under planken, och sedan gråberg.
– Planen var att ha lägenhet i Katrineholm och bo här under sommarhalvåret. Men vi började inse att vi hade lika mycket lån här som där och vi tänkte "vi kör", säger Staffan Källström.
I flera rum behövde golv och väggar bytas och isoleras. Husets många eldstäder byggdes om med kamininsatser och svarar tillsammans med två luftvärmepumpar för uppvärmningen. Nu består huset av fem rum och kök och är enligt Staffan Källströms egen uppmätning omkring 135 kvadratmeter stort.
[bild nr="9, 16"]
– När man kommer nerifrån ser huset litet och tanigt ut. Men kör man härnere på 52:an ser det ut som en herrgård. Det ser större ut på grund av gästhuset dessutom.
Grundrenoveringen i arrendatorns tidigare del av huset var klar i oktober 2014, men kort därefter drog renoveringen i gång i kök, matrum, hall och gästrum. Under arbetets gång har paret Källström fått upp ögonen för byggnadsvård.
– Tidigare har vi bott i radhus och kedjehus från 1970-talet. Men här har vi ett gammalt hus. Vi gjorde ett aktivt val att behålla fönstren till exempel. Det har vi aldrig ångrat. Några av dem är renoverade, andra väntar på att renoveras. Vi tar ett fönster per år och beräkningen är att bli klara 2022.
För fönstren, varav många har lösa innanfönster, har paret Källström anlitat fönsterhantverkaren Annika Widenstedt i Vingåker.
[bild nr="2, 8, 16, 23"]
Midsommar 2015 kunde familjen flytta in, efter åtta månaders renovering. I köket finns den gamla vedspisen, en Katrineholm 526, kvar, och en köksö med rejäla skärbrädor har tillkommit. Då hade huset dessutom fått en inglasad veranda.
– Att det blev så bra. Spisarna och glasverandan känns som lite lyxrenovering, men halva året sitter vi på verandan och tittar ut över sjön och ekarna, andra halvan sitter vi vid spisarna.
Möblerna i huset kommer från många olika håll. I matrummet är det antika skåpet från Vännevad, matbordet från Ikea, matstolarna ommålade furustolar från 1980, soffan och piedestalen från kompisars mormor och morfar. Byrån kommer från Staffans pappas kusin, en älghjässa över byrån är en jakttrofé från farfar 1952.
– Många av möblerna är vita. Vi fick hjälp av en inredningsintresserad kompis. Vi hade två hem och föräldrarnas sommarstuga och allt skulle ihop till ett hem. Vi är 53 år, båda två, saker tillkommer under åren.