Tätortens utbyggnad sätter hårt tryck på vattnet

Byggboomen och planerna på fortsatt expansion sätter stor press på tätortens dagvattensystem. Inför hotet om framtida extremregn och översvämningar måste nya vägar hittas för allt regn- och smältvatten. En lösning kan vara en anlagd våtmark – eller två.

Förstudien som Linda Aldebert leder beräknas pågå till årsskiftet 2020–2021. Den kostar 800 000 kronor och delfinansieras av kommunen. Till den största delen av kostnaden hoppas samhällsbyggnadsförvaltningen på medel ur statens pott till lokala naturvårdssatsningar.

Förstudien som Linda Aldebert leder beräknas pågå till årsskiftet 2020–2021. Den kostar 800 000 kronor och delfinansieras av kommunen. Till den största delen av kostnaden hoppas samhällsbyggnadsförvaltningen på medel ur statens pott till lokala naturvårdssatsningar.

Foto:

Övrigt2018-04-19 11:00

Redan de senaste årens utbyggnad av bostäder och företag i tätorten har ökat trycket på dagvattensystemet. Ju fler hårda ytor, desto mindre möjlighet för vattnet att naturligt infiltreras i mark.

Mer mark är under exploatering och flera byggen pågår och planeras. Över alltsammans svävar prognosen om kraftigt ökad nederbörd till följd av klimatförändringarna.

Hur mycket mer regn- och smältvatten Katrineholm står inför i närtid är svårt att beräkna. Men risken för översvämningar och mer föroreningar i grundvattnet är uppenbar. Det konstateras bland annat i kommunens handlingsplan för dagvatten. Där understryks hur viktigt det är att öka kraven på dagvattenhanteringen för att undvika katastrofscenarier.

– Vi har bara de befintliga systemen att förlita oss på, konstaterar kommunens ekolog Linda Aldebert.

[fakta nr="1"]

I dag rinner det största överskottet av dagvatten ut i Näsnaren, Djulösjön och Duveholmssjön; tre vattendrag som står under hot från orenat dagvatten och övergödning. Särskilt Näsnaren riskerar att bli hårt belastad om inget görs.

– Vi har inte exakt kunskap om vart flödena går, var de potentiella översvämningsriskerna finns, vad som händer vid en alltför hård belastning och vart dagvattnet då tar vägen. I dag tror vi. Vi behöver veta.

Samhällsbyggnadsförvaltningen och Sörmland vatten och avfall AB planerar nu en förstudie av möjligheten att en anlagd våtmark – eller två – kan bidra till att lösa dagvattenproblemet. En sådan våtmark måste kunna ta emot höga flöden och filtrera de föroreningar som följer med vattnet.

Linda Aldebert är kommunens projektledare för studien.

– Orenat vatten ger ett tillskott av ämnen som vi inte vill ha i våra vattendrag. Den enda i dag fungerande lösningen är våtmarker. Mark och växter har en fantastisk förmåga att rena.

Två huvudspår ska utredas närmare: Djulö arrende och Rosenholm reningsverk. Men säkert finns fler alternativa platser för en våtmark, tror Aldebert.

– Vi har ingen aning om dessa lägen går att använda eller om våtmarker kan kopplas samman med vår problematik. Det finns mycket vi behöver svar på.

Det gäller att hitta en lösning som är hållbar även ekonomiskt.

– Våtmarker är kostsamma att anlägga och måste skötas om. Det behövs en trygg finansiering och vi måste titta på möjligheterna till extern finansiering.

Projektet beräknas starta efter sommaren. Hur lång tid det kan dröja innan det finns ett förslag till slutlösning är oklart.

– Våtmarker är tillståndspliktiga, vilket innebär att processen tar lång tid. Och vi behöver kompetensbygga oss ordentligt så att vi gör rätt från början.

Och om våtmark inte är rätt väg?

– Då får vi hitta andra lösningar. Det står inte och faller med förstudien, men den är ett bra sätt att höja vår kompetens. En våtmark vore bra, men kanske inte nödvändig.

En anlagd våtmark skulle kunna slå flera flugor i en smäll: trygga omhändertagandet av dagvatten, bidra till kommunens miljömål om levande vattendrag – och skapa ett nytt friluftsområde inpå tätortens knutar.

Skulle förstudien så småningom landa vid att det anläggs en våtmark, är det enligt Linda Aldebert viktigt att en sådan skapar också andra värden än nyttan för dagvattensystemet.

Att skapa en våtmark som samtidigt blir ett rekreationsområde med ett myllrande växt- och djurliv ses därför som ett självklart mervärde.

En anlagd våtmark i slutet av ett dagvattensystem används i första hand till att fördröja stora mängder vatten innan det renat släpps ut i ett större vattendrag som en sjö.

Förutsättningarna för reningsprocessen finns i marken och dess växter; det är väl beprövat att föroreningar som passerar genom våtmarkens olika zoner tas upp av växtligheten och reduceras genom biologiska processer.

– Den måste utformas efter den mängd vatten som förväntas komma in. Man kan jobba med sedimentation, olika typer av vegetation, bassänger i olika nivåer. Det är en helt ny värld för oss och kräver mycket kompetens – men också underhåll.

Linda Aldebert från Malmköping anställdes som kommunekolog i Katrineholm i fjol höstas.

Vad gör en kommunekolog?

– En kommunekolog arbetar med de frågor som ligger i tjänsten … det kan vara ganska olika i varje kommun. Jag är ju dessutom miljöstrateg enligt min anställning, så jag har väl ännu mer övergripande ansvar för miljöfrågorna både vad gäller natur- och friluftsliv, vatten och grönstrukturer men också kemikalier, avfall, bebyggd miljö och så vidare. Jag kan släppa fokus på klimatfrågan eftersom vi har en energi- och klimatrådgivare som jag samarbetar mycket med.

Vad arbetade du med tidigare?

– Jag har lång erfarenhet både från offentlig och privat sektor. Jag jobbade i början av 00-talet i Katrineholm på Tekniska verken faktiskt och en kort vända på miljöförvaltningen. Sedan 2010 har jag jobbat som konsult i miljö- och hållbarhetsfrågor, både som anställd och i eget bolag. Jag saknade långsiktigheten och de större övergripande målsättningarna som präglar en kommuns hållbarhetsarbete så det känns jätteroligt att vara här.

Katrineholm placerades i fjol på nummer elva i Aktuell hållbarhets miljörankning av landets kommuner. Hur påverkar det kommunens miljöarbete?

– Jag har ju varit borta från den offentliga sektorn i några år och det har verkligen hänt mycket. Det finns ett brett engagemang i organisationen tack vare att Katrineholms kommun har jobbat strategiskt med hållbarhet under lång tid. Vi har flera nya styrdokument där hållbarhet och miljö är i fokus så vi ska ligga högt upp på rankingen. Men att hålla sig kvar är en utmaning. Frågorna som ställs är olika varje år och det gäller att arbeta på bred front. Jag hoppas att jag kan bidra till att vi inte tappar farten.

Vilken är den viktigaste lokala miljöfrågan på kort och lång sikt?

– På kort sikt: att genomföra åtgärderna i nyantagna kemikalieplanen. På lång sikt: förbättra vattenkvaliteten i kommunens sjöar och ställa om till ett fossilfritt Katrineholm.

– Vi arbetar just nu mycket med vatten. Vi arbetar brett för att på bästa sätt ta hand om och strategiskt utnyttja det vatten som kommer från våra hårdgjorda ytor när det regnar. Dels för att minska risken för översvämningar men också för att minska påverkan på våra sjöar och vattendrag. Vi behöver förbättra status i många av kommunens sjöar och det krävs ett målmedvetet, långsiktigt arbete.

– Vi har ett jättespännande EU Life-projekt i sjön Öljaren där vi ska försöka minska symptom på övergödning genom att slamsuga näringsrikt bottenslam och sprida på åkermark.

Sårbarhetsanalys pågår

Genom att datorsimulera olika typer av regn- och nederbördsmängder försöker Sörmland vatten och avfall AB ta reda på var översvämningsriskerna i Katrineholms tätort är som störst. Hittills har bland annat sårbarheten vid Logistikcentrum och Sveaparken simulerats.

Arbetet ska resultera i analyserade risknivåer och en handlingsplan för möjliga tekniska åtgärder, som exempelvis höjdsättning av hus, grövre ledningar och fördröjning av dagvattenflöden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!