Jag tror att vi alla växer för varje år som går, men ibland är det svårt att se sin egen förändring. När jag själv tycker att jag stått still för länge är det naturliga valet för mig att testa saker som jag tidigare inte gillat. För mig har kasten ibland varit tvära – jag har gått från att ogilla något till att älska det över en natt. Vissa gånger har det växt fram. Min rödvinsförtjusning kom snabbt som vinden, från kväljningar till "craving" inom loppet av några dagar. Med sill var det likadant. En midsommar testade jag motvilligt en mild sort och överlevde knappt, vid nästa firande älskade jag sill (även om jag inte är så hardcore att jag gillar matjes än, men vem gör det?).
Bastubadandet var däremot en seg jävel. Där har jag först det senaste året, trots ihärdiga bastubad under flera års tid, börjat uppskatta hela företeelsen. Men här om kvällen satt jag i en äkta finsk, vedeldad bastu efter ett svalkande nattdopp i havet. Jag kände ren eufori och ärligt, så är jag inte alls missnöjd över att utvecklingen märks så här. Att uppskatta fler saker är aldrig negativt, så nu undrar jag bara vid vilken ålder jag börjar att gilla koriander, selleri, kullerbyttor och oliver.