Det är Carina Björk Andersson (FP) och Ingegerd Furén (FP) som står bakom frågorna om Katrineholms kommuns lärares kompetens inom läs- och skrivinlärning. Enligt dem ska inte mer än 25 procent av lärarna som undervisade i läs- och skrivinlärning för ett antal år sedan ha haft den formella kompetensen för det. Hur ser det ut nu, efter lärarlyft och andra insatser? ville folkpartisterna veta, när interpellationen debatterades i fullmäktige i måndags.
Anneli Hedberg (S), bildningsnämndens ordförande, tackade för en bra och viktig motion. Hon svarade att 47 av 53 lärare som undervisar i läs- och skrivinlärning har formell kompetens för det, vilket motsvarar 89 procent.
- Om uppgiften om 25 procent stämmer så måste jag säga att jag är nöjd med resultatet, även om målet alltid är 100 procent, sa hon.
Att "omedelbara åtgärder" sätts in när elever med svårigheter upptäcks, betyder det samma sak som att de sätts i kö till elevhälsan? var en av Carina Björk-Anderssons följdfrågor. Hedberg svarade att eleverna får stöd och hjälp direkt, men att det kan kombineras med att de ställs i kö till elevhälsan för utredning. Hon medgav att köerna dit kan vara långa, men att ett beviljat statsbidrag från Skolverket ska förstärka resurserna.
Ingegerd Furén bad Hedberg berätta mer om det forskningsprojekt som hon vidrörde i sitt svar, "Läsa, skriva, lära" som Mälardalens högskola initierat och sökt bidrag för hos Vetenskapsrådet.
Hedberg berättade att det är ett projekt som kommunen ansökt om att alla dess grundskolor ska få delta i. Om det blir verklighet, ska sambandet mellan läs- och skrivinlärning och utvecklingen i andra ämnen undersökas av högskolans forskare, som skulle kunna medverka under vissa lektioner för att observera lärarnas undervisning.