Söderskolan är förmodligen den grundskola i Flens kommun med flest barn som antingen har en eller båda föräldrarna födda i utlandet eller som själv inte är född i Sverige. Med över 80 barn med somaliska som modersmål och över 50 med arabiska är den kulturella mångfalden på skolan minst sagt rik, något som löper genom hela verksamheten som en röd tråd.
‒VI har 23 elever och en gång när vi räknade ihop vilka länder alla kommer ifrån blev det tolv länder bara i den här klassen, säger läraren för klass 2, Fatima Abid, vars föräldrar kommer från Irak.
‒Det är jättekul att jobba på den här skolan. Barnen är väldigt framåt och vill lära sig saker, man får nästan knuffa ut dem ur klassrummet när de ska gå hem och de vill inte gå på lov.
Med så blandade elevbakgrunder ställs det höga krav på lärare och övrig personal.
‒Jag tycker bara det utvecklar mig som lärare när man jobbar på en skola där allt inte bara flyter på. Det ger mig en chans att hjälpa dem att bygga sin identitet precis som jag fick göra som ung. Vi jobbar väldigt aktivt för att alla barnen ska känna sig inkluderade och vara en del av den demokratiska processen i klassrummet. De är också väldigt medvetna och allmänbildade, om de till exempel sett om krig på tv frågar de om det eller som när Trump blev president hade de frågor om det. Då tar vi upp det på morgonsamlingen, säger Fatima Abid.
I klassen används många hjälpmedel som läsplattor där barnen spelar Kahoot.
‒Det är som en frågesport på tid där det kommer frågor på saker vi lärt oss under veckan, säger Fatima Abid.
Stämningen är god och tävlingsinstinkten är det inget fel på. Tekniken ger också ett annat tydligt exempel på att alla barn oavsett bakgrund eller handikapp är välkomna på skolan.
‒Vi har en elev som är hörselskadad, då använder vi en mikrofon som jag pratar i och hon har en mottagare så hon hör allt. När sedan barnen ska prata har de också en sändare som de skickar runt, de är väldigt noga med att man trycker ordentligt på knappen så att deras klasskamrat också hör. Det är ingen som ska känna sig utsatt för att den kanske är lite annorlunda, säger Fatima Abid.
Gemensamma aktiviteter tvärs över åldrarna är ett annat sätt att bygga gemenskap, för några veckor sedan anordnades Bakdagen.
‒Vi delades upp i grupper och alla grupper bakade två tårtor, sen fick alla rösta om den bästa tårtan, berättar Emilia Räisäinen i klass 5. Hon har tidigare gått på Bruksskolan.
‒Alla är schyssta mot varandra här och jag gillar Söderskolan bättre, säger hon.
Tuija Zens är skolans rektor sedan september förra året.
‒Det finns en medvetenhet bland lärarna om hur vi ska jobba med inkludering och de är enormt engagerade. Om vi verkligen vill vara inkluderande är det viktigt att pedagogerna är öppna för att ändra på skolmiljön och att man till exempel inte bara sjunger svenska sånger eller uppmärksammar svenska traditioner. Vi måste möta eleverna där de är, säger hon.
Söderskolans struktur och karaktär innebär utmaningar.
‒Det kräver en djupare förståelse av lärarna här än om man jobbar på en mer traditionell svensk skola. En skola som vår pekas ut av forskning som svår ur ett socioekonomiskt perspektiv där många av föräldrarna kanske inte själva gått i skolan eller är analfabeter och vi har en utmaning i att höja resultaten. Det är vårt uppdrag att ge eleverna rätt stöd och till vår hjälp har vi flera modersmålslärare och studievägledare. Och att ge våra lärare tid och möjlighet att utveckla sin profession och till pedagogiska samtal. Jag tycker att vi är på rätt väg, säger Tuija Zens och pekar även på ett problem alla skolor tampas med – att finna behöriga lärare.