Det blev de drygt 20 personer varse som på söndagseftermiddagen samlades för en vandring genom Tomsängen. Området – sannolikt uppkallat efter torpet Tomtåsa som låg där på 1500-talet – är naturreservat sedan 2003.
– Här finns en fin blandning av lövskog, kärr och gamla ekar. Det finns en hel del rödlistade arter också: svampar, mossar, lavar och skalbaggar som frodas i ekskogen, sa Lennart Hellquist från Högsjö kulturmiljöförening.
Som om gänget i gummistövlar och hårt snörda vandringskängor inte redan visste. Nästan alla – några Brevens-bor undantagna – var faktiskt Högsjöbor.
– Jag skulle tro att många av dem har gått här flera gånger Men kanske har de inte reflekterar så mycket över vad de egentligen sett, sa föreningens andra guide, Karin Andersson.
Så bar det av över stock, sten och glashala spänger. Temat för årets Kulturarvsdag var Natur och kulturarv. Första stoppet: banken som en gång var vägen mellan Högsjö och Vingåker.
Här lär drottning Kristina på 1650-talet ha färdats till Rom efter att hon abdikerat och blivit katolik, viskade Christina Hallin till Lennart Strömberg.
– Tanken kittlar, nickade han.
Vid nästa stopp rotade Karin Andersson inuti en ruttnade ek. Den murkna veden i näven var ett handfast tips.
– Det heter mulm. Nu vet ni det, ni som löser korsord.
Där vägbanken tog abrupt slut vek stigen av mot Högsjöns strand, ut ur lövskogen och in i betesmarkerna. Här brukade många av vandrarna bada som barn. Inga kor syntes till, men under strövtåget genom järnålderslämningarna och förbi den stora varggropen passade Karin Andersson på att peka ut Tomsängens grävlingsgryt.
– Det kan vara bra att veta att här finns många grävlingar, varnade hon.
De hör till naturarvet, de med.