Direkt innanför grinden fick besökarna en rad smakprov på hur man kan göra egna växtstöd. Med exempelvis störar och repnät kan man göra en spaljé för växterna att klättra i. Men pil kan man också skapa stöd, exempelvis klot, för trädgårdens växter. Taggtråd är ett annat material som man kan skapa med. En gammal stege kan också fungera att slingra sig uppför.
– Det är kul med naturliga material, att man kan göra saker själv. Det är kreativt, tyckte Leif Wetterström som besökte trädgårdsdagen tillsammans med sin personliga assistent Helena Ekdahl.
Leif Wetterström tycker om att odla zucchini och det han inte själv hinner äta upp ger han bort till vänner och bekanta.
Många besökare som strömmade till Österåkers hembygdsgård den här lördagen. Och flera av dem gick både en och två gånger till sina bilar med välfyllda kassar.
Helen Eriksdotter och Lars Ericsson lastade in stäppsalvia, höstsilverax och nävor i bilen, efter den första rundan.
– Vi har en rabatt där vi har tagit bort en massa kirskål. Där ska vi fylla på med lite nya växter, berättade Helen Eriksdotter.
Runt växtborden botaniserade besökarna bland kryddor, pelargoner, tomatplantor och perenner.
– Klematis är alltid en lika populär klättrare, konstaterade Per Stening som driver Äppelgården i Österåker.
Dessutom är den lättodlad och tålig.
– Om du bara lägger ner lite arbete när du planterade den så sköter den nästan sig själv sedan, sa han.
Enligt Per Stening upptäcker också allt fler de vildväxande klematissorterna.
– De kan man odla i ett träd, i en buske, mot en stenmur. Jag det finns till och med sorter som är marktäckande. De kan inte klättra. Däremot fungerar de jättebra i en slänt, om man exempelvis vill utrota kirskål.
Det finns också växter som bli höga utan att klättra.
– Jätteverbenan till exempel och årets perenn höstsilverax 'Brunette'.
Per Stening visade också en alldeles ny humle som kommit i år och som heter 'Hulla Norrgård'. Den stod intill Blomsterhult-rosen, som också är från bygden.
– I fjol sålde jag 83 rosor av den sorten, berättade Per Stening.
På höjden sitter också fågelholkar. "Pidder" Pedersen tillverkar sådana. Ja inte bara fågelholkar, utan han har även fjärilsholkar i sitt sortiment.
I den trivs inte bara fjärilar utan även guldögonsländan, som även kallas bladluslejon. På våren lägger den ägg på bladen i närheten av bladluskolonier.
– Varje slända äter mellan 200 och 250 bladlöss. Så ju fler guldögonsländor som lyckas övervintra desto mer naturligt bekämpning av bladlössen, säger "Pidder" Pedersen.
Trädgårdsdagen arrangerades av Österåkers hembygdförening.