‒Bara det att det är sex miljoner användare som anslutit sig är helt fantastiskt. Det är också fantastiskt att vi ser att tjänsterna används i så hög grad och att användningen stadigt ökar, säger hon.
Att tjänsten utgör en naturlig del av vardagen för de flesta råder inga tvivel om. Merparten av överföringarna görs idag från privatperson till privatperson och den senaste statistiken visar att mer än 95 procent av befolkningen i ålderkategorin 19 till 22 år använder tjänsten. Även om kännedomen och användningen är något lägre i högre åldrar använder 79 procent av svenskarna betaltjänsten. Lönehelger och storhelger skickas över en miljon betalningar per dag.
Arbetet med att utveckla Swish startade som ett samarbete mellan sex av Sveriges största banker. Anna-Lena Wretman berättar om bakgrunden:
‒Det krävdes ett alternativ för kontanter för att underlätta omställningen, eftersom man såg att kontantanvändning minskade. En tjänst som gör att du kan betala i realtid. Tanken var att tjänsten ska ha samma egenskaper som kontanter. Idag kan vi också se att Swish driver på minskningen av kontanter i samhället.
En anledning till den stora succén tror hon är att flera av landets största banker gick ihop.
‒Tillsammans har de tio anslutna bankerna en kundstock på över 90 procent av Sveriges befolkning. Dessutom har svenska banker en tradition av att samverka inom betalningsområdet, vilket har bidragit. Samarbetsviljan fanns där, svenskarna var mogna och tekniken utvecklad.
Enkelt och snabbt var ledorden från början.
‒Och i dag, när vi gör kundundersökningar är det just det vi får kvittens på, att det underlättar vardagen. Det känns naturligtvis mycket bra.
Även fast det startade som en tjänst för privatpersoner är betalsättet också en viktig tjänst för företag och e-handlare idag.
‒Motorn i den utvecklingen tror jag har varit välgörenhetsorganisationer till stor del. De ökar sina insamlade medel och hänvisar att tjänsten bidragit till det.
Betalsättet är i dag också en viktig tjänst för allt från torghandlare till föreningslivet och i januari i år lanserades möjligheten att använda tjänsten vid e-handel.
Nästa steg framåt är enligt Anna-Lena Wretman bland annat en diskussion om samarbete på nordisk basis och möjligheten att koppla ihop den svenska betaltjänsten med andra.
‒Vi nordbor är intresserade av teknik, det avskräcker inte oss. Vi planerar även för ytterligare funktioner, till exempel återkommande betalningar och kvitton, säger hon.
För att hantera snabb tillväxt krävs också ett ständigt jobb med säkerheten.
‒Hittills har vi varit förskonade. Det har varit en del skriverier om människor som blivit lurade, men då har de handlat om att användarna till exempel blivit avlurade sin kod till sitt bank-id. Men vi har inte direkt sett några säkerhetshot mot Swish.
Anna-Lena Wretman påpekar dock att tjänsten, i sina egenskaper, är att likställa med kontanter och att det vid handel på nätet alltid finns risk för bedragare, oavsett hur du väljer att betala.
För en tid sedan uppmärksammade bland annat Sveriges Radio att det i vissa fall förekommer att betalmetoden används för att stalka människor, i och med att det räcker att skicka en krona till en annan användare och bifoga ett meddelande. I systemet finns inte någon inbyggd funktion för att blockera ett mobilnummer.
‒Ja, det är riktigt, vår rekommendation är att man polisanmäler händelsen, precis som vid alla annan brottslighet, om man råkar ut för det, och kontaktar sin bank för ytterligare hjälp. Vi ser även över möjligheten att kunna spärra mottagande av betalning från enskilda nummer, säger Anna-Lena Wretman.