Den klassiska serien "Spara och Slösa", i Sparbankernas tidning Lyckoslanten, uppmuntrade genom helylleflickan Spara till ett regelbundet sparande, redlighet och präktighet. Slösa däremot levde slösaktigt och osunt. Serien tillmättes stor popularitet i skolornas yngre årskullar. Sparbankerna var förnöjda över den moraliskt högstående sparkultur som serien spred. Serien försvann snabbt i början på 60-talet då en undersökning visade att det var Slösa som var barnens idol och angav normerna!
Tankesmedjan Timbro har i en artikel i DN pekat ut ett antal kommuner som slösaktiga. Under min tid inom näringslivet, som omfattade en period av 40 år, hörde jag ofta ytliga påståenden från en del näringslivsföreträdare om att den kommunala verksamheten var mindre effektiv än den privata. Efter att jag i tio år haft förmånen att följa det kommunala arbetet på närhåll som politiker kan jag konstatera att beskrivningen är i stora delar en myt. Timbros artikel ger vid handen en stor okunskap om det politiska och kommunala arbetet. Den lagstyrda process som reglerar den kommunala verksamheten gör visserligen att besluten har en fördröjande effekt, men detta ger oftast en positiv inverkan på beslutens långsiktiga kvalitet.
En mera nyanserad och insiktsfull beskrivning av kommunernas verksamhet, än den Timbro givit, skulle visa att kommunernas kulturengagemang till stora delar gör det möjligt för fler att arbeta med välståndsfrågor. Drivkraften kommer inte endast från pengar. Andra viktiga kommunala angelägenheter som kommer utanför Timbros perspektiv är miljöhälsan, försörjningsstöden och räddningstjänsten. Detta belyser Timbros nonchalanta behandling av kommunernas verksamhet.
Revisionsnämnderna i de olika kommunerna borde tuffa till sig och belysa kommunen ur ett helhetsperspektiv där de ger konkreta förslag på effektivitetsåtgärder och tvingar chefer att byta fögderi med varandra för att de inte ska bli för besuttna eller bekväma. Revisorerna måste mera närgånget granska de olika verksamheternas mål och ansvar och dokumentera detta genom resultatuppföljningar, som är förståbara för vanligt folk och journalister.
Alf Karlman