Mellan januari och juni i år omhändertogs 1309 personer i Sörmland till följd av hög berusning. 56 av dessa personer fördes till någon form av vårdinrättning eller till sin bostad alternativt till en anhörig. Den absolut största delen fördes alltså till en så kallad fyllecell.
Enligt en undersökning som gjordes på uppdrag av regeringen förs i snitt nio procent av de som omhändertas till en vårdinrättning, sett till hela landet. Sörmland ligger alltså långt under rikssnittet då knappt 4,5 procent förs till vårdinrättning eller skjutsas hem i länet.
– Blickarna har hela tiden riktats mot polisen kring att berusade personer nu får sitta i fyllecell. Men det här är ett uppdrag som trillat ner i knät på polisen, säger Patrik Thunholm.
Han jobbar som polis i Stockholm men har tidigare varit forskare vid Linköpings Universitet, där han skrev en rapport om Lagen om omhändertagande av berusade personer, LOB. Han säger att lagen alltid varit en sjukvårdslag.
– Även om poliser och arrestvakter har en viss sjukvårdsutbildning finns en hel del risker. Den främsta är att det lätt kan ske förväxling. Fylla kontra andra sjukdomssymptom är inte alltid lätt att se skillnad på. Låser man in folk som är sjuka kan det bli dödligt.
2012 avled en 49-årig man som hade omhändertagits för berusning i en av polishusets i Eskilstunas celler. Vad dödsfallet berodde på är oklart och Patrik Thunholm vill inte spekulera i om mannen hade överlevt om han legat på sjukhus i stället.
– Det hade säkert kunnat hända ändå, men resurserna och kunskapen är högre på sjukhusen att kunna hjälpa till snabbare, säger han.
Patrik Thunholm tycker att projektet mellan Landstinget, kommunerna och Polismyndigheten är bra, men han ser samtidigt att det kommer att bli en del jobb innan det fungerar optimalt.
– Ungefär 15 till 20 procent av de som omhändertas är våldsamma eller hotfulla. De betyder att det kommer behövas både fler sköterskor och en del säkerhetspersonal.